October 30, 2014

Ubuntu.se

Ubuntu's Unity 8 desktop will remove the Amazon search 'spyware'

Det är glädjande att Mark Shuttleworth (SABDFL) äntligen har tagit sitt förnuft till fånga vad det gäller annonserna från Amazon. Sådana kommersiella tricks hör helt enkelt inte hemma i GNU/Linux-världen. De som kommer direkt från Windows till Ubuntu tycker förstås att det är fullt normalt att pracka på datoranvändare sådant de inte har frågat efter. /Rune.K

Citat:>

Unity 8, seen in the Ubuntu Desktop Next images

October 30, 2014 21:19

DFRI.se

DFRI

Vi har i år ett eget spår på Internetdagarna den 24 nov – Internet är under attack – hur slår vi tillbaka? Vid sidan om alla Cryptoparties vi anordnar så blickar vi framåt och ser på hur vi kan fixa de … Continue reading

av pawal den October 30, 2014 10:12

Copyriot

Internet lyser med sin frånvaro i Google-sponsrad utställning om “den digitala revolutionen”

Digital revolution” heter en jätteutställning som just har öppnat på Tekniska museet. De räknar bland annat med att 60000 skolbarn ska besöka den i sina klasser.
Utställningen producerades på brittiska Barbican i samarbete med Google. Desto mer anmärkningsvärt att internet lyser med sin frånvaro. I stället uppehåller sig utställningen helt i den digitala teknikens gränsytor, vilket gör föranleder mig att använda ordet “ytlig” i min recension av utställningen, publicerad i dagens Expressen.

Någon kanske invänder att utställningen i första hand riktar sig till barn. Men jag tror inte att underhållning behöver stå i motsats till reflexion. Framför allt inte på statliga muséer. Nu är vi tillräckligt långt in i “den digitala revolutionen” för att reflektera över hur dess historia berättas.

flattr this!

av rasmus den October 30, 2014 10:07

Cybernormer.se

Cybernormpublikationer 2014b – Tillit och digitalisering

Jag fortsätter här på inslagen bana att lista cybernormpublikationer för 2014. Denna kategori har jag lite löst kallat “Tillit och digitalisering”. Publikationerna här kommer framförallt från DigiTrustprojektet som jag höll i tillsammans med mjukvaruteknikprofessor Per Runeson under 2013 och 2014, där bland annat Calle Rosengren var med. Jag och Calle är därmed mest länken till cybernormer, för att det är i linje med saker vi gör även inom cybernormer.

Cybernormer publikationer 2014__2

 

(Artikel) Digitaliseringens Rättssociologi. Om mätbarhetens behov av teori och den digitala arkitekturens normativa relevans

I den här artikeln diskuterar jag det metodologiska löfte som ansamlingen av stora mängder digital data ger. Jag vill även visa på hur några av de klassiska rättssociologiska teoretikerna kunde användas i ljuset av detta. I abstract skriver jag:

Artikeln lyfter fram tre aspekter som det argumenteras för är av särskild vikt att adressera: 1.) de stora datamängdernas och mätbarhetens metodologiska löfte; 2.) huruvida detta även medför ett behov av samhällsvetenskaplig teori, inklusive teoriutveckling; och 3.) i så fall i vilken grad fokus därmed kan eller bör läggas på den digitala infrastrukturens styrande funktioner eller normativa relevans, dvs. när designen, ”koden” och protokollen – i någon mån – får rättsliga attribut.

Jag konstaterar även avslutningsvis att den digitala samhällsutvecklingen rimligen också leder till ett ökat behov av tvärvetenskapliga samarbeten även för studier som syftar till att teckna rättssociologiska frågeställningar, inte minst som en följd av metodologiska överväganden i relation till de enorma och komplexa datamängder som livet i det digitala samhället genererar.

Info: Av Stefan Larsson. Publicerade i juni 2014 i den rättsvetenskapliga tidskriften Retfærd. Nordic Journal of Law and Justice 37(2): p.77-96. Tidskriften tillåter dock inte open access, och bad mig rentav ta ner fulltextartikeln när jag publicerade den i universitetets katalog LUP. Man kan läsa OM den där, och höra av sig till mig om man vill kika närmre.

Om artikeln i LUP.

(Antologirapport) DigiTrust: Tillit i det digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt

DigiTrust är namnet på den tvärvetenskapliga forskargrupp vid Lunds universitets Pufendorfinstitut som mellan september 2013 och juni 2014 ägnat sig åt just tillitsfrågor ur ett digitalt perspektiv. Gruppen består av 10 forskare från 5 fakulteter och har letts av Per Runeson och Stefan Larsson. Forskningen i digitrustgruppen har i korthet berört tre huvudsakliga områden: 1) Säkerhet och integritet – vilka tjänster och aktörer litar vi på och varför?; 2) Vilka kunskapsinstitutioner litar vi på eller litar vi inte på i en digital kontext? 3) Övervakning och datalagring som rättslig och offentlig trend, i vilken riktning går den? Denna bok bjuder på en del av de analyser som gruppen har gjort, presenterar både forskningsperspektiven och forskarna, och inte minst resultat från den enkätstudie om digital tillit med 1100 svenskar som gruppen genomfört under 2014.

Ladda ner: Larsson & Runeson, red. (2014) DigiTrust: Tillit i det Digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt, Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.

(Kapitel) Tillit i det digitala samhället – en kartläggning
Det här kapitlet redovisar resultat från den enkätstudie om tillit i det digitala samhället som genomfördes i DigiTrustprojektet i januari, 2014. Den internetbaserade enkätstudien innehöll 1118 svenska respondenter med en jämn fördelning avseende kön och ålder. Enkäten omfattade ca 35 frågor som i huvudsak kunde sorteras under någon av följande fem kategorier: 1) Övervakning, 2) Bank 3) Hälsa, 4) Arbetsliv, och 5) Medier.

Ladda ner kapitlet här: Olsson, Rosengren, Runeson, Bill & Larsson (2014)

I förlängningen av den del som handlar om övervakning skrev vi även en debattartikel i SvD, “Övervakning tär på medborgarnas tillit”, 19 april 2014.

(Kapitel) Ett rättsligt perspektiv på övervakningstrenden: Datalagringsdirektivets underkännande
Följande kapitel är skrivet av Jonas Ledendal och Stefan Larsson och riktar in sig mot rättens roll i relation till tillit och det digitala. Kapitlet introducerar området och analyserar sedan det s.k. Datalagringsdirektivet i ljuset av att det i april 2014 underkändes av EU-domstolen, efter att ha implementerats i medlemsstaterna. Direktivet handlar i stort om att ålägga internetoperatörer en massiv lagring av data kring telefonsamtal, sms, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner i 6–24 månader, i syfte att kunna bekämpa allvarlig brottslighet.

Ladda ner fulltext [pdf]

av Stefan Larsson den October 30, 2014 09:00

October 28, 2014

Ubuntu.se

14 Things to Do After Installing Ubuntu 14.10 (Utopic Unicorn)

De som verkligen verkligen gillar Unity, skrivbordsmiljön som är standard i Ubuntu numera, bör blunda med bägge ögonen när de läser punkterna 4 och 5 i artikeln... LOL från KDE-nissen.

Citat:>
Canonical finally announced the availability of Ubuntu 14.10, the new release came with many updated packages and programs which is very good for people who are looking for the most updated packages, in this article, we’re going to talk about the most important 14 things to do after install Ubuntu 14.10.



First you may would like to view our tutorial about installing Ubuntu 14.10 on your machine, then follow

October 28, 2014 21:33

Cybernormer.se

Cybernormpublikationer 2014a – Upphovsrätt och fildelning

Hm, jag tänkte här bara lite kort nämna några av de publikationer vi inom forskargruppen Cybernormer släppt under året. Det får bli lite listbetonat den här gången, så får vi återkomma till lite mer djupdykningar sedan, för var och en och vid behov. Jag delar upp publikationer i lite halvlösa kategorier och över några poster, för att göra dom något så när rättvisa. det blir troligen fyra poster totalt.

Först ut, Upphovsrätt och fildelning. Fyra av artiklarna är baserade på data från den återkommande studie vi har gjort i samarbete med The Pirate Bay, och som vi kallar The Research Bay och har gjort 2011, 2012 och 2014. Den första har vi även släppt som sökbar databas på The Survey Bay.

Cybernormer publikationer 2014__1

 

(Artikel) Karl Renner and (Intellectual) Property—How Cognitive Theory Can Enrich a Sociolegal Analysis of Contemporary Copyright
I den här artikeln använder jag mig av den klassiska rättssociologen Karl Renners analys av äganderätten under den Västeuropeiska industrialiseringen, sent 1800-tal, där han framförallt visar att LAGEN inte ändrats, men praktiken. Jag gör en analogi till intellektuellt ägande där den digitala praktiken medför en oerhörd förändring, medan lagstiftningens grundantaganden står kvar, och använder mig av kognitionsvetenskaplig teori för att, tänker jag mig, komplettera Renner. I abstractet skriver jag:

From a cognitive theory perspective, I focus on the notion that the legal norms only appear to be unchanged—the Renner distinction between form and function. This includes social norms, technological development, and changes in social structures in general, which create a social and cognitive reinterpretation of law. This article, therefore, analyzes the contemporary push for copyright as property, which I relate to historical claims for copyright as property as well as de facto legal revisions in intellectual property faced with the challenges of digitization. Of particular relevance here is what Renner described in terms of property as an “institution of domination and control,” and thus the increased measures for control that are added to a digital context in the name of copyright.

Av Stefan Larsson, abstract hos Law & Society Review. Den här är tillgänglig i fulltext [pdf].

 

(Artikel) Parallel Norms: File-sharing and Contemporary Copyright Development in Australia
I likhet med den ungerska artikeln nedan så jämför vi här Australiensisk upphovsrätt med data från fildelare från Australien. Vidare ställs även den Australiensiska fildelningen mot det globala urvalet i Research Bay från 2012, med över 96 000 respondenter. Artikeln är skriven i ett samarbete med den Australiensiska upphovsrättsexperten Susan Wnukowska-Mtonga och publicerad i Journal of World Intellectual Property.

Av Larsson, Wnukowska-Mtonga, Svensson & de Kaminski (2014). Vi har tyvärr inte tillstånd att släppa artikeln fritt här, men du kan läsa mer om den här, och – om du har access – ladda hem den här.

 

(Artikel) The Digital IP Challenge Revisited – File-sharing and Copyright Development in Hungary
Här jämför vi data från Ungersk fildelning med data från det globala urvalet i The Research Bay 2012, med totalt över 96 000 respondenter. Vi jämför även den Ungerska upphovsrätten och ställer den mot beteendet och sociala normer för att visa på diskrepansen. Vi har skrivit artikeln ihop med den Ungerska immaterialrättsforskaren Péter Mezei, och publicerat artikeln i The WIPO Journal.

Av Larsson, Svensson, Mezei & de Kaminski (2014). Ladda ner fulltext [pdf] här. Läs abstract här.

 

(Kapitel) On the Justifications of Piracy: Differences in Conceptualization and Argumentation Between Active Uploaders and other file-sharers
I det här kapitlet i Fredrikssons och Arvanitakis Piracy: Leakages from Modernity (Litwin Books) analyserar Jonas Andersson Schwarz och jag ett urval av de öppna svaren från den första Research Bay-studien, 2011. Vi fokuserar på hur respondenterna rättfärdigar sig och deras syn på framtiden för marknad och fildelning. Vi jämför den stora grupp som inte laddar upp, men ändå laddar hem, med den relativt lilla andel som aktivt laddar upp material, där den förra är “more positive towards market solutions and the entertainment industry, and they are more disposed towards a non-specific, generic belief in the progress, evolution, and eventual convergence and assimilation of technology”.

Vi kan tyvärr inte sprida texten fritt här, men du kan läsa abstract här, och om boken här.

 

(Artikel) Conceptions of Copyright in a Digital Context. A Comparison between French and American File-sharers
I den här artikeln använde jag mig av 2012 års Research Bay-studie, den med ca 96 000 respondenter globalt, och analyserade de öppna svaren från den grupp som laddade ner oftast, och jämförde de från USA med de från Frankrike. Utifrån konceptuell metaforteori kunde jag argumentera för att de två grupperna förstod och upplevde fildelningens framtid och kopplingen till upphovsrätten olika, vilket intressant nog även gick att knyta till en historisk upphovsrättslig skillnad i det två länderna.

Artikeln är med andra ord skriven av Stefan Larsson och publicerad i Lexis – E-Journal in English Lexicology. Läs hela abstract här, och artikeln i fulltext [pdf] här.

 

(Artikel) För Individen, Kollektivet eller Industrin? – Om Upphovsrättens Digitala Utmaning
Den här artikeln publicerades i januari 2014, men daterades till 2013 för att det var då tidskriften egentligen ville få ut den. Därför är den med på den här listan över årets cybernormerpublikationer. I artikeln gör jag en historisk kritisk analys av upphovsrätten för att visa på hur föreställningar om skapande har förändrats över tid, delvis knutet till teknologi. Jag redogör även för den industriskyddsutveckling som karaktäriserar upphovsrätten de senaste decennierna och relaterar det till föreställningen om den romantiska bilden skapande som något som utförs av ett “ensamt geni”. Detta ställer jag mot den rätt massiva kritik som finns i litteraturen mot ett så icke-empiriskt skapandebegrepp, ytterligare förstärkt i en digital kontext.

Artikeln är skriven av Stefan Larsson och publicerad i Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift. Läs abstract här, och ladda ner artikeln i fulltext [pdf] här. 

 

av Stefan Larsson den October 28, 2014 20:49

Copyriot

Krisen, del 151: Nollräntan

Riksbanken sänkte just styrräntan till 0 %. På denna nollpunkt kommer räntan att stanna “tills inflationen tydligt tagit fart”, åtminstone till mitten av 2016. Så här låg har styrräntan aldrig någonsin varit.
Även om det senaste steget inte var så stort, så fullföljer det en vandring fram till en symbolisk gräns. Åtgärden är extrem.

Nollan är ett desperat rop: Låna pengar! Sätt er i skuld! Trissa upp priserna!

Så vi är i kris? Nej, nej, nej! Alla försäkrar de oss att krisen ligger bakom oss. Det går bra nu! Konjunkturen pekar uppåt! Arbetslösheten går nedåt! Vi har bara ett problem. Det går liksom inte att uppmäta någon nämnvärd inflation. Därav denna lilla detalj: gratis pengar till bankerna.

Bara en teknikalitet. Inga konstigheter. Cirkulera!

flattr this!

av rasmus den October 28, 2014 09:53

Krisen, del 150: Eliterna ordinerar “reformer” för Italien – men kan reformerna genomföras utan en despot?

Roberto Orsi heter en forskare i internationella relationer, numera verksam i Tokyo. I sin avhandling undersökte han det politiska begreppet “ordning” i förhållande till Jürgen Habermas och Carl Schmitt. Numera är han involverad i forskningsprojektet “Euro crisis in the press“. På dess blogg publicerade han nyligen ett inlägg om det katastrofala läget för Italien, vars statsfinanser befinner sig i fritt fall.

Europas politiska eliter vet exakt vad Italien behöver: “reformer”. Hela dess statsapparat, från pensionssystemet till rättsväsendet, måste förändras i grunden. Bara då kan marknaden återfå förtroendet för Italien och dess ekonomi kan börja växa på nytt.
Visst kan man invända att dessa “reformer” bara är ett finare namn på det som vänstern kallar för nyliberal politik. Och ingen tror väl på allvar att en sådan politik kan förebygga nya finanskriser. Men vad spelar det för roll? På vad vis skulle en vänsterpolitik kunna rädda Italiens statsfinanser? Att stimulera italienarnas konsumtion kommer knappast att räcka för att skapa tillväxt eller arbetstillfällen i landet – sluteffekten av sådan stimulans blir snarare att lite fler varor produceras i Asien.

Faktum är att kravet på nyliberala “reformer” är helt korrekt – så länge saken betraktas ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Om dessa “reformer” bara kunde genomföras över en natt, skulle Italien i ett slag bli mer attraktivt för kapitalet. Det hade troligen räckt för att få fart på landets tillväxt, om än på bekostnad av andra länder i Europa.

Men att fantisera om enorma “reformer” som genomförs över en natt är inte bara hypotetiskt. Det är antidemokratiskt. Roberto Orsi kommenterar de reformförslag för Italien som nyligen formulerats av Wolfgang Münchau i Financial Times:

he expresses an apparently reasonable advice, but on the one hand the questions of what new regulations would work in the context (cultural, economic, political) of today’s Italy, how they can possibly passed, whether they can actually be implemented, what resistance they will meet, remain constantly unaddressed. Particularly “chang[ing] the entire political system” appears impossible in the continuity (legal and substantial) of any constitutional regime except enlightened despotism, as in the case of the Stein-Hardenberg reforms in early nineteenth century Prussia.

Jämförelsen med 1800-talets Preussen är träffande. För vad Europas politiska eliter kräver när de talar om “radikala reformer” är i praktiken en modern version av upplyst despotism. För att snabbt förverkliga dessa reformer skulle det bli nödvändigt att ersätta demokratin med teknokrati, vilket forutsätter ett fullfjädrat undantagstillstånd där protester dränks i blod.

I grunden handlar problemet, enligt Roberto Orsi, om att ekonomin fortsätter att analyseras på ett positivistiskt vis, som om de ekonomiska formlerna kunde frikopplas från politiska förhållanden. Sökandet efter en “vetenskapligt korrekt” lösning på de ekonomiska problemen avslöjar i själva verket en verklighetsfjärran anti-intellektualism hos de politiska eliterna.

And besides all these considerations, reforms, even if they were implemented, even if they were better that the proposals seen so far, come far too late. The country is exhausted, and is stepping on the path of irreversible demographic, economic, and social implosion. Reforms had to be done in the 1990s, in a much more favourable global environment, and in compliance with the promises made by the Italian state at the time of its accession to the Euro, promises which clearly have not been maintained.

At this juncture, reforms may instead be as dangerous as immobilism, since they can push the country off the cliff of further de-stabilisation, as it occurred in numerous historical cases of belated reforms triggering the collapse of the system they intended to save (France in 1789, the Soviet Union in the late 1980s).

Italien rör sig raskt mot den fas där frågan inte är om landet ska gå i konkurs, utan hur, skriver Roberto Orsi. Möjligheterna är flera, det kan gå snabbt eller långsamt och det är inte självklart att processen formellt kommer att betecknas som en “konkurs”. Detsamma gäller för eurons framtid. Europas politiker kommer aldrig att fatta ett beslut om att avveckla euron. Troligare är då att euron trängs undan av andra valutor som politikerna tillåter i det uttalade syftet att rädda euron från kollaps.

flattr this!

av rasmus den October 28, 2014 08:38

Cybernormer.se

Rättsliga utmaningar i det digitala

Sedan Cybernormer fick den där uppstartande finansieringen från KK-stiftelsen för snart 6 år sedan (första posten 9 mars, 2009, här) har vi vuxit vidare i olika riktningar och med finansiering från en rad olika håll. Jag tänkte i sammanhanget nämna något om min så kallade internationella postdok, som Vetenskapsrådet finansierar, och som ligger helt centralt i relation till vad vi i cybernormer hållit på med under flera år.

University_of_Hawaii

Titeln för VR-projektet är Rättsliga utmaningar i en digital kontext, och projektet pågår i tre år, mellan 2014 och 2016, och jag använder mig av upphovsrätten som en fallstudie för att komma åt frågor som har att göra med:

  1. normativa skillnader mellan det sociala och det rättsliga;
  2. digital spårbarhet och övervakning; och
  3. hur vi förstår teknikrelaterad samhällsutveckling.

Syftet med finansieringsformen är förresten enligt Vetenskapsrådet att “främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen. Du som är ung forskare ska få möjlighet att forska vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut samt även vid ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut.” Jag befinner mig också just nu och 5 månader framåt vid den Statsvetenskapliga institutionen vid University of Hawai’i at Mānoa på en inbjudan från Debora Halbert, som bland annat skrivit boken The State of CopyrightThe Complex Relationships of Cultural Creation in a Globalized World (2014). USA är ju också inte minst intressant ur spårbarhetsvinkeln, både det statliga myndighetsperspektivet, men även det rättsliga. Under nästa år kommer jag att befinna mig mycket vid Centre for European Constitutionalization and Security (CECS) på Köpenhamns universitet, innan jag återvänder till Honolulu för att därefter avsluta i Lund igen. 

Läs mer om projektet vid dess hemsida på LUii, här, till exempel hur jag lägger upp studierna som görs, vilket förresten hursomhelst sker i nära samarbete med övriga cybernormare.

Projektet är förlagt till Lunds universitets Internetinstitut (LUii).

av Stefan Larsson den October 28, 2014 00:34

October 27, 2014

Ubuntu.se

Marble is not just a rock, it’s software, too

Marble, the one we are referring to here, is a free, open-source world atlas and virtual globe software somewhat akin to Google Earth and friends. It is also a part of the KDE software suite, which makes it even more interesting. Now, it’s no stranger, either, and we have seen this little tool in action a few years back.

I decided to re-explore [sic] Marble once again and see what it can offer, especially now that version 1.9 has been released. Sadly, the new build is only available for Windows at the moment. Ironic, is it not. The version present in most distro repos is still held back at 1.8, but that ought to be enough. I did run the

October 27, 2014 05:36

October 25, 2014

Copyriot

Kanske får vi snart slippa alla dessa automater som frågar: “Hur upplevde du ditt besök?”

Varje gång jag lämnar Stockholms universitetsbibliotek blir jag en liten smula upprörd. “Hur upplevde du ditt besök på biblioteket?” Så frågar en jävla utvärderingsautomat från företaget Happy-or-not, där vi kan trycka på en av fyra knappar.
Vid nämnda utgång har jag aldrig sett någon vidröra automaten. Jag har dock aldrig sett någon vidröra den. Kanske för att den är ful, kanske för att den är en parodi på verkligt lyssnande, kanske för att frågan som ställs är notoriskt vag.
Bara en försvinnande liten minoritet av bibliotekets besökare väljer att trycka på en knapp. Med så låg svarsfrekvens går det självklart inte att dra några slutsatser av resultaten. Just därför är det extra provocerande att automaten står just på ett universitet, fullt av studenter som bl.a. ska lära sig att reflektera över det vetenskapliga värdet i kvantitativa metoder.

Likadana utvärderingsautomater brukar möta en när man passerat säkerhetskontrollen på en flygplats. Då blir jag benägen att fnissa åt absurditeten. Uppge på en skala från ett till fyra hur nöjd du var med att passera metalldetektorn. Hur tänker sig Luftfartsverket att denna information ska vara till någon nytta?

Jag vet inte, men mitt intryck är att dessa automater framför allt används i offentlig sektor, mer sällan i privata företag. Min gissning är att de chefer som beslutar om att köpa in automaterna själva har en måttlig tro på deras nytta. Men de har förväntningar uppifrån på att leverera mer siffror på besökarnas känslor.

Att offentliga institutioner tvingas lägga allt mer kraft på meningslösa utvärderingar, det stavas i korthet “New Public Management“. Ett oväntat utspel i nya budgetpropositionen handlade om att utveckla alternativa former för styrning. Spontant känns detta väldigt glädjande. Om inte annat kan vi alltid hoppas på att företaget “Happy-or-not” går omkull och att vi aldrig mer behöver se deras vidriga smileyknappar vid utgången till något bibliotek.

flattr this!

av rasmus den October 25, 2014 22:07

October 24, 2014

Påvels blogg

*Buntudag för zombier!

Igår släpptes version 14.10 av Ubuntu med förbättrade derivat som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och Ubuntu Gnome. Frågan är om man ska uppdatera om man kör 14.04.

Nyheterna är nämligen få. Många program, drivrutiner och kärnor backportas dessutom till 14.04 och man kan installera extraförråd eller bygga från källkod om det är någon ny programversion man måste ha. Visst, har man någon ny exotisk hårdvara är chansen litet större att den fungerar i 14.10 än i 14.04.

Derivaten kan ha fler nyheter. Jag har inte kollat upp allt. I Kubuntu är det en nyare version av KDE än i 14.04, men den kan man installera via ppa i 14.04 och köra samma uppdaterade grundprogram.

Min slutsats är att man gott kan stå över Ubuntu 14.10. Versionen har stöd bara under nio månader och sitter man på 14.04 får man uppdateringar under flera år.

Men…

Två av mina datorer behövde ses över så jag körde in 14.10, litet nyfiken är jag trots allt och jag brukar köra den senaste *Buntuversionen.

På min bärbara ville jag passa på att uppdatera BIOS. Detta har HP ställt till så fint att det bara kan göras i Windows. Därför var jag tvungen att först köra in Windows 8, uppdatera BIOS och därefter installera 14.10.

Det är spöklikt att sätta sig med Windows 8 och de 5(!) DVD-skivorna för återställning. Det blev ett hiskeligt tugg. Mycket ”Vänta”, Snart färdigt” osv. Efter 3(!) timmar hade jag ett startbart system. Jag uppdaterade BIOS och fick efter en stund meddelanden om att det fanns drygt hundra uppdateringar. Sedan ska man ju uppdatera till Windows 8.1… Därefter kan man installera program ett och ett… Därefter kan man börja anpassa Windows… Allt detta ackompanjerat med ständiga omstarter, långa uppdateringsuppstarter osv.

Sitter verkligen folk på det här sättet och kastar bort dagar på att installera, uppdatera och anpassa ruinhögen Windows? Det enda jag kunde hitta som faktiskt är bättre i Windows är att starttiden var betydligt kortare än i Kubuntu. I Kubuntu har jag dock krypterat systemet, vilket gör uppstarten segare. Detta är inte ens möjligt då man installerar Windows! På en bärbar dator som är lätt att tappa bort är kryptering en sista försvarslinje vilket borde vara standard.

Windows 8 är verkligen en hit. Designaporna har lyckats klura ut hur idioter handskas med datorer. Som alltid misslyckas intelligenta människor att tänka som idioter och resultatet är en riktig sörja. Peka-klicka-dregla i sin prydno. Hur kan man vara produktiv i denna dysfunktionella soppa? På ett sätt tror jag dock att Microsoft lyckats eftersom man förutsatt att den genomsnittlige Windowsanvändaren är en hjärndöd zombie och Windows 8 är zombieanpassat! Icke-zombier kan inte sitta med munnen halvöppen och dregla i två till tre dygn innan system och program är på plats. Icke-zombier tillåter inte spionfunktionerna i Windows 8 kartlägga deras torftiga liv och icke-zombier skulle inte tycka att det var OK att betala för sådana idiotier.

Ut med skräpet! Det känns verkligen hur förlegat Windows är. Det är 1980-tals teknologi man lagat och lappat och tar betalt för gång på gång. Operativsystem har devalverats. Chromedatorer har ett gratis system i en webbläsare. Steam arbetar på ett system för spel och underhållning, men som även kan köra vanliga program. Det är baserat på Linux och gratis. Linux är oändligt mycket bättre än Windows och gratis att misshandla. Det är orimligt att Microsoft ska kunna ta betalt för en sämre produkt. Konkurrensverket får väl som vanligt skrida in för att stötta sin kompis!

14.10

In med 14.10. Under några minuter funderade jag på att köra Ubuntu. Det värkte snabbt över. Ubuntu har samma användarförakt som Microsoft och skrivbordsmiljön Unity lika hjärndöd som Windows 8. Det är samma designapor som ställt till det. Dessa självutnämnda genier har aldrig behövt jobba för sitt levebröd och skrivit mer än en halv A4-sida text. Hur ska sådan finkar kunna styra och bestämma hur jag ska jobba? Det enda de åstadkommit är att zombieanpassa datoranvändning.

In med Kubuntu! En inte ens halvfull DVD-skiva för systemet, snacka om att Windows med sina fem skivor innehåller enorma mängder skräp! Efter en kvart har jag ett startbart system och kan börja jobba. Efter ytterligare trekvart har jag alla program på plats och jag kan fortsätta skriva på min artikel om arkeologerna Sven Nilssons och Christian Thomsens möte i Lund den 13:e juni 1859, en vattendelare i bronsåldersforskningen som bara jag har uppmärksammat. Detta, om något, bevisar att jag inte är en zombie. Programinstallationer sker samlat och i bakgrunden. Inte en enda omstart! Allt detta till det facila priset av 0 kronor (vilket kan fördyras genom en frivillig pekuniär donation till det tappra Kubuntugänget). Slå det Microsoft!

Men som sagt, såvida du inte måste ha det senaste, dina datorer behöver ses över eller du är undersysselsatt så sitt kvar i 14.04. 14.10 är inte värt besväret. Om du sitter i Windows ska du självklart uppdatera och kräva dina rättigheter tillbaka!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den October 24, 2014 08:04

October 23, 2014

Copyriot

Tror regeringen att digital långtidslagring är gratis?

En snabb kommentar till budgetpropositionen (utgiftsområdena 1617):

Det är faktiskt bisarrt att Kungliga biblioteket (KB) inte får någon nämnvärd höjning av anslaget, trots att dess uppdrag i rask takt har utvidgats.

Jag tänker alltså på lagen om e-plikt som träder i full kraft från årsskiftet. Lagen innebär att KB får i uppdrag att lagra allt som publiceras elektroniskt av massmedieföretag och myndigheter. Avgränsningen är inte särskilt lyckad. För att citera förordet till den nyutgivna boken Information som problem: “Den nya e-pliktlagen är ett tamt försök att utifrån förlegade definitioner hantera detta nya överflöd av information.”
Men ändå. Hellre denna e-plikt än att helt sakna garantier för att elektroniska publikationer ska bevaras för framtiden.

Från 1 januari 2015 kommer enorma datamängder att kontinuerligt strömma in i KB. Detta kulturarv ska inte bara bevaras säkert för all överskådlig framtid, utan dessutom göras sökbart och tillgängligt. Fattar inte regeringen att detta kostar pengar?

Jo, kanske. Budgetpropositionen konstaterar:

Lagen om e-plikt har inneburit en ny uppgift för Kungl. biblioteket och ställer krav på funktioner för att kunna ta emot, bevara och tillgängliggöra levererat material.
Kungl. biblioteket har arbetat intensivt med förberedelser samt hantering av e-plikten under året. Myndigheten har lagt ner stora resurser på att utveckla det system, Mimer, som ska ta hand om e-pliktmaterialet, samt utvecklat metoder för insamling tillsammans med leverantörerna av e- pliktmaterial.

Trots detta vägrar regeringen att höja anslaget till KB. Inte heller pekar de ut vad i KB:s verksamhet som bör prioriteras bort. Risken tycks uppenbar att KB, tyngt under kostnaden för lagringsmedier, tvingas avstå från att utveckla metoder som gör det att det lagrade materialet blir tillgängligt på ett meningsfullt sätt.

flattr this!

av rasmus den October 23, 2014 18:08

Ubuntu.se

Ubuntu 14.10 (Utopic Unicorn) är släppt!

Why Ubuntu 14.10 Utopic Unicorn's humble changes are the calm before the storm

Ubuntu 14.10—or “Utopic Unicorn”—is now out. It’s a standard release of Ubuntu, not a long term support release like 14.04 “Trusty Tahir,” and at first glance Utopic isn’t the most exciting update. It doesn’t even have new wallpaper! But peer a little closer and you’ll see some huge changes being worked on for Ubuntu. In fact, the alterations are such a massive undertaking

October 23, 2014 15:09

Joachim Strömbergson

Nätverksfilter i FPGA

Efter att ha sökt ganska länge har jag äntligen hittat en prisvärd, Ethenetbaserad lösning för att kunna arbeta med utveckling av olika typer av nätverksfilter, gateways, VPN och länkkrypton implementerade i hårdvara. Det finns en del FPGA-utvecklingskort som har fler än ett Ethernetgränssnitt. Tyvärr är det oftast så att om det finns två gränssnitt är den ena av dessa kopplade till en processor på kortet. Det som behövs är istället fler än ett interface som vesäntligen är kopplade direkt till FPGA:n.

Några kort som finns är de öppna NetFPGA-korten. Dessa har stöd för flera gränssnitt (via SFP+-burar) och stora FPGA:er. Dessutom är all SW-kod, exempelkonstruktioner och kortens schema öppna (BSD-licens). Nackdelen med dessa kort är att dom kostar rätt mycket pengar och har iaf tidvis varit svåra att få tag på.


NetFPGA 10G.

Men sedan ett tag tillbaka har FPGA-kortleverantören TerasIC ett kompakt, relativt billigt dotterkort med två stycken GbE-grönssnitt:

TerasICs dotterkort med dubbla GbE-anslutningar
TerasICs dotterkort med dubbla GbE-anslutningar.

På kortet finns två Ethernet transcievers (Marvell 88E1111 (PDF)) som via en kontakt kopplas direkt till en FPGA. Därmed kan FPGA:n själv implementera den MAC och de funktioner som önskas för att bearbeta trafik mellan gränssnitten. Så här ser det ut när kortet är monterat på det TerasiC C5G-kort som även används för att utveckla Cryptechs HSM-plattform.

TerasIC C5G med dotterkortTerasIC C5G med dotterkort

En Cryptech-HSM som kan prata över Ethernet är inte långt borta.

av joachim den October 23, 2014 12:04

Ubuntu.se

Ten years of Ubuntu: How Linux’s beloved newcomer became its criticized king

Ars looks back at the decade in Ubuntu, from Warty Warthog to 25 million users worldwide.

In October of 2004, a new Linux distro appeared on the scene with a curious name—Ubuntu. Even then there were hundreds, today if not thousands, of different Linux distros available. A new one wasn't particularly unusual, and for some time after its quiet preview announcement, Ubuntu went largely unnoticed. It was yet another Debian derivative.

Today, Canonical, the company behind Ubuntu, estimates that there are 25 million Ubuntu users worldwide. That makes Ubuntu the world's third most popular PC operating system. By Canonical's estimates, Ubuntu has roughly 90 percent of the

October 23, 2014 08:24

October 21, 2014

Ubuntu.se

Five Best Linux Desktop Environments

Whether you're customizing your Linux install or choosing a distro to go with, one of your many options is the desktop environment you use. There are tons to choose from, all with different benefits and features. There may be no one single best, but this week we're looking at five of them, based on your nominations.

Earlier in the week we asked you to tell us which Linux desktop environment was your favorite—mind you, we're talking about DEs, not distributions—and you replied with tons of great options, from the useful to the hilarious. Let's take a look at the five nominees that rose to the top, thanks to your votes, in no particular order:

October 21, 2014 14:14

October 20, 2014

Ubuntu.se

Shall we fork Debian

Who are you?!
We are Veteran Unix Admins and we are concerned about what is happening to Debian GNU/Linux to the point of considering a fork of the project.

And why would you do that?
Some of us are upstream developers, some professional sysadmins: we are all concerned peers interacting with Debian and derivatives on a daily basis.

We don't want to be forced to use systemd in substitution to the traditional UNIX sysvinit init, because systemd betrays the UNIX philosophy.

We contemplate adopting more recent alternatives to sysvinit, but not those undermining the basic design principles of "do

October 20, 2014 14:55

Wikimedia Sverige

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014

Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


av Sara Mörtsell den October 20, 2014 09:59

Påvels blogg

Svåra tips för Excel

Jag läste denna artikel om hur man delar upp kolumner i Microsofts kalkylprogram Excel i PC För Alla. Denna typ av skriverier är en märklig blandning mellan reklam och tips och det skulle inte förvåna om artikeln är sponsrad av Microsoft. Notera att man betonar att det är ”Enkelt”.

Det jag reagerade på är hur svårt det verkar vara att få till saker i Excel. En enkel manöver är inte alls enkel utan kräver flera steg. I OpenOffice/LibreOffice Calc är det mycket enklare.

Uppgiften är att separera för- och efternamn i separata kolumner:

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i två olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc!

I Calc markerar man kolumnen, väljer Data -> Text till kolumner.

En dialogruta öppnas med olika alternativ. För den aktuella uppgiften bockar man för ”Delningsalternativ” -> ”Blanksteg” och klickar på OK.

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Färdigt! Nu är för- och efternamn separerade i två kolumner. Manövern är mycket enklare i Calc jämfört med Excel.

Färdigt!

Färdigt!

Jag vet inte om jag ska tycka synd om Excelanvändare som betalar för ett krångligt program eller får värdelösa tips/reklam för att kunna använda sitt program. Jag har inte Excel, men det borde finnas enklare sätt att göra saker på, till och med i ett dyrt program från Microsoft. Märkligt att skribenter kan livnära sig på att ge krångliga tips som visar att programmet de gör reklam för är sämre än gratisalternativ!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den October 20, 2014 07:59

October 18, 2014

Ubuntu.se

Best YouTube Players for Ubuntu

YouTube is one of the best things that happened to the Internet. From the latest music videos to the full-length movies, this Google-owned website is used by millions of people around the world. What's more appealing about this site is that it has also given rise to thousands of "YouTube Stars" who have developed a full-time career out of making videos. In other words, YouTube has grown from being a mere video-sharing site to a content platform.

Having said that, one of the biggest gripes about the site is that it can only be accessed via a web browser. You have to start the browser, open the site, and wait for the video to buffer. Not so cool. Thankfully though, developers have come up with some nice apps to overcome that limitation.

October 18, 2014 12:26

October 17, 2014

Wikimedia Sverige

Vinnare i Då och Nu 2014!

Nu är juryn klar och här är vinnarna i Då och Nu, fototävlingen som har gått ut på att återfotografera en gammal bild som finns att hitta i Europeana. Tävlingen pågick 25 maj till 10 september och man kunde delta från hela landet. Följande kommer att ställas ut på Västerbottens museum. Till vänster visas den valda förlagan och till höger den tävlande bilden.

Göteborg


Bild: Frölunda torg 1977 av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Kalmar


Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Stockholm


Bild: Perrongen 1958-59 av: Sten Didrik Bellander Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Umeå

Inga tävlande.

Lund

Inga tävlande.

Övriga Sverige


Bild: Bruksvallarna mitten av 1970-talet av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Bild: Bruksvallarna.jpg 2014 av: Johnny Blästa Licens: CC BY-SA 3.0

Bild: Malmö telegraf- och telefonstation 1919-24 av: Otto Ohm Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Bild: Adelgatan 9 Malmö 2014.jpg 2014 av: Jqv Licens: CC BY-SA 3.0

Priser

Första pris går till K. Namuth & H. Finnilä för bilden på Gamla Älvsborg. Juryns motivering:

Bilden har ett högt dokumentärt värde och kompositionen har stora likheter med det äldre fotot. Bilderna kompletterar varandra på ett på ett pedagogiskt och spännande sätt. Den nya bilden visar hur den gamla industrimiljön har förändrats medan den gamla förklarar de spår av tidigare konstruktioner vi kan se i berget idag och ger en bild av hur området såg ut förr.

Andra pris går till Albin Olsson för bilden i Frölunda torg.

Tredje pris går till Johnny Blästa för bilden på Bruksvallarna.

Grattis alla vinnare och tack till alla andra bidragsgivare som har hjälpt till att dokumentera utvecklingen i Sverige! Ni kan se alla tävlande bilder på Wikimedia Commons. Ett stort tack till juryn som leddes av Arild Vågen och därutöver bestod av Karl Melander, Axel Pettersson och Jan Ainali. Tack också till Europeana som har finansierat hela tävlingen och till vår medarrangör  Riksantikvarieämbetet samt samarbetspartner Hill & Knowlton som har skött PR. Tack också till Kalmar läns museum, Lunds Stadsbibliotek, Kungliga Myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum som har låtit oss hålla workshop i deras lokaler.


av Jan Ainali den October 17, 2014 11:36