October 23, 2014

Ubuntu.se

Ubuntu 14.10 (Utopic Unicorn) är släppt!

Why Ubuntu 14.10 Utopic Unicorn's humble changes are the calm before the storm

Ubuntu 14.10—or “Utopic Unicorn”—is now out. It’s a standard release of Ubuntu, not a long term support release like 14.04 “Trusty Tahir,” and at first glance Utopic isn’t the most exciting update. It doesn’t even have new wallpaper! But peer a little closer and you’ll see some huge changes being worked on for Ubuntu. In fact, the alterations are such a massive undertaking

October 23, 2014 15:09

Joachim Strömbergson

Nätverksfilter i FPGA

Efter att ha sökt ganska länge har jag äntligen hittat en prisvärd, Ethenetbaserad lösning för att kunna arbeta med utveckling av olika typer av nätverksfilter, gateways, VPN och länkkrypton implementerade i hårdvara. Det finns en del FPGA-utvecklingskort som har fler än ett Ethernetgränssnitt. Tyvärr är det oftast så att om det finns två gränssnitt är den ena av dessa kopplade till en processor på kortet. Det som behövs är istället fler än ett interface som vesäntligen är kopplade direkt till FPGA:n.

Några kort som finns är de öppna NetFPGA-korten. Dessa har stöd för flera gränssnitt (via SFP+-burar) och stora FPGA:er. Dessutom är all SW-kod, exempelkonstruktioner och kortens schema öppna (BSD-licens). Nackdelen med dessa kort är att dom kostar rätt mycket pengar och har iaf tidvis varit svåra att få tag på.


NetFPGA 10G.

Men sedan ett tag tillbaka har FPGA-kortleverantören TerasIC ett kompakt, relativt billigt dotterkort med två stycken GbE-grönssnitt:

TerasICs dotterkort med dubbla GbE-anslutningar
TerasICs dotterkort med dubbla GbE-anslutningar.

På kortet finns två Ethernet transcievers (Marvell 88E1111 (PDF)) som via en kontakt kopplas direkt till en FPGA. Därmed kan FPGA:n själv implementera den MAC och de funktioner som önskas för att bearbeta trafik mellan gränssnitten. Så här ser det ut när kortet är monterat på det TerasiC C5G-kort som även används för att utveckla Cryptechs HSM-plattform.

TerasIC C5G med dotterkortTerasIC C5G med dotterkort

En Cryptech-HSM som kan prata över Ethernet är inte långt borta.

av joachim den October 23, 2014 12:04

Ubuntu.se

Ten years of Ubuntu: How Linux’s beloved newcomer became its criticized king

Ars looks back at the decade in Ubuntu, from Warty Warthog to 25 million users worldwide.

In October of 2004, a new Linux distro appeared on the scene with a curious name—Ubuntu. Even then there were hundreds, today if not thousands, of different Linux distros available. A new one wasn't particularly unusual, and for some time after its quiet preview announcement, Ubuntu went largely unnoticed. It was yet another Debian derivative.

Today, Canonical, the company behind Ubuntu, estimates that there are 25 million Ubuntu users worldwide. That makes Ubuntu the world's third most popular PC operating system. By Canonical's estimates, Ubuntu has roughly 90 percent of the

October 23, 2014 08:24

October 21, 2014

Ubuntu.se

Five Best Linux Desktop Environments

Whether you're customizing your Linux install or choosing a distro to go with, one of your many options is the desktop environment you use. There are tons to choose from, all with different benefits and features. There may be no one single best, but this week we're looking at five of them, based on your nominations.

Earlier in the week we asked you to tell us which Linux desktop environment was your favorite—mind you, we're talking about DEs, not distributions—and you replied with tons of great options, from the useful to the hilarious. Let's take a look at the five nominees that rose to the top, thanks to your votes, in no particular order:

October 21, 2014 14:14

October 20, 2014

Ubuntu.se

Shall we fork Debian

Who are you?!
We are Veteran Unix Admins and we are concerned about what is happening to Debian GNU/Linux to the point of considering a fork of the project.

And why would you do that?
Some of us are upstream developers, some professional sysadmins: we are all concerned peers interacting with Debian and derivatives on a daily basis.

We don't want to be forced to use systemd in substitution to the traditional UNIX sysvinit init, because systemd betrays the UNIX philosophy.

We contemplate adopting more recent alternatives to sysvinit, but not those undermining the basic design principles of "do

October 20, 2014 14:55

Wikimedia Sverige

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014

Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


av Sara Mörtsell den October 20, 2014 09:59

Påvels blogg

Svåra tips för Excel

Jag läste denna artikel om hur man delar upp kolumner i Microsofts kalkylprogram Excel i PC För Alla. Denna typ av skriverier är en märklig blandning mellan reklam och tips och det skulle inte förvåna om artikeln är sponsrad av Microsoft. Notera att man betonar att det är ”Enkelt”.

Det jag reagerade på är hur svårt det verkar vara att få till saker i Excel. En enkel manöver är inte alls enkel utan kräver flera steg. I OpenOffice/LibreOffice Calc är det mycket enklare.

Uppgiften är att separera för- och efternamn i separata kolumner:

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i två olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc!

I Calc markerar man kolumnen, väljer Data -> Text till kolumner.

En dialogruta öppnas med olika alternativ. För den aktuella uppgiften bockar man för ”Delningsalternativ” -> ”Blanksteg” och klickar på OK.

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Färdigt! Nu är för- och efternamn separerade i två kolumner. Manövern är mycket enklare i Calc jämfört med Excel.

Färdigt!

Färdigt!

Jag vet inte om jag ska tycka synd om Excelanvändare som betalar för ett krångligt program eller får värdelösa tips/reklam för att kunna använda sitt program. Jag har inte Excel, men det borde finnas enklare sätt att göra saker på, till och med i ett dyrt program från Microsoft. Märkligt att skribenter kan livnära sig på att ge krångliga tips som visar att programmet de gör reklam för är sämre än gratisalternativ!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den October 20, 2014 07:59

October 18, 2014

Ubuntu.se

Best YouTube Players for Ubuntu

YouTube is one of the best things that happened to the Internet. From the latest music videos to the full-length movies, this Google-owned website is used by millions of people around the world. What's more appealing about this site is that it has also given rise to thousands of "YouTube Stars" who have developed a full-time career out of making videos. In other words, YouTube has grown from being a mere video-sharing site to a content platform.

Having said that, one of the biggest gripes about the site is that it can only be accessed via a web browser. You have to start the browser, open the site, and wait for the video to buffer. Not so cool. Thankfully though, developers have come up with some nice apps to overcome that limitation.

October 18, 2014 12:26

October 17, 2014

Wikimedia Sverige

Vinnare i Då och Nu 2014!

Nu är juryn klar och här är vinnarna i Då och Nu, fototävlingen som har gått ut på att återfotografera en gammal bild som finns att hitta i Europeana. Tävlingen pågick 25 maj till 10 september och man kunde delta från hela landet. Följande kommer att ställas ut på Västerbottens museum. Till vänster visas den valda förlagan och till höger den tävlande bilden.

Göteborg


Bild: Frölunda torg 1977 av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Kalmar


Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Stockholm


Bild: Perrongen 1958-59 av: Sten Didrik Bellander Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Umeå

Inga tävlande.

Lund

Inga tävlande.

Övriga Sverige


Bild: Bruksvallarna mitten av 1970-talet av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Bild: Bruksvallarna.jpg 2014 av: Johnny Blästa Licens: CC BY-SA 3.0

Bild: Malmö telegraf- och telefonstation 1919-24 av: Otto Ohm Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Bild: Adelgatan 9 Malmö 2014.jpg 2014 av: Jqv Licens: CC BY-SA 3.0

Priser

Första pris går till K. Namuth & H. Finnilä för bilden på Gamla Älvsborg. Juryns motivering:

Bilden har ett högt dokumentärt värde och kompositionen har stora likheter med det äldre fotot. Bilderna kompletterar varandra på ett på ett pedagogiskt och spännande sätt. Den nya bilden visar hur den gamla industrimiljön har förändrats medan den gamla förklarar de spår av tidigare konstruktioner vi kan se i berget idag och ger en bild av hur området såg ut förr.

Andra pris går till Albin Olsson för bilden i Frölunda torg.

Tredje pris går till Johnny Blästa för bilden på Bruksvallarna.

Grattis alla vinnare och tack till alla andra bidragsgivare som har hjälpt till att dokumentera utvecklingen i Sverige! Ni kan se alla tävlande bilder på Wikimedia Commons. Ett stort tack till juryn som leddes av Arild Vågen och därutöver bestod av Karl Melander, Axel Pettersson och Jan Ainali. Tack också till Europeana som har finansierat hela tävlingen och till vår medarrangör  Riksantikvarieämbetet samt samarbetspartner Hill & Knowlton som har skött PR. Tack också till Kalmar läns museum, Lunds Stadsbibliotek, Kungliga Myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum som har låtit oss hålla workshop i deras lokaler.


av Jan Ainali den October 17, 2014 11:36

October 16, 2014

Ubuntu.se

Why I Think Unity Is the Best Desktop Environment for Productivity

By Silviu Stahie:

It's not that all the others DEs are bad, it's that Unity is better at some things than other projects

There is always a question that is gnawing the Linux community, namely "which is the best desktop environment?" That is a very hard question to answer and most of the time it's all about personal preferences, but it all boils download to one thing, usability.

Discussing something like the best desktop environment is always controversial because it's usually about personal preferences or affinities. Maybe it's something that someone has been using for many years and all the other desktops seem clumsy and annoying,

October 16, 2014 13:54

Copyriot

Strömmad eller strömmande? Om verb i particip

I senaste numret av tidskriften Med andra ord skriver John Swedenmark om det tilltagande bruket av presens particicip i svenska språket. Detta är en verbform som oftast slutar just på -ande, som i förra meningens tilltagande. Böjningen används för att uttrycka någonting som pågår och innebär på något vis att verbet förlorar sin tydliga karaktär av verb och framstår ofta som mer av ett adjektiv. Vissa former av presensparticip, skriver Swedenmark,

är sen länge fullt ut etablerade som substantiv (“beteende”), adjektiv (“ovidkommande”), adverb (“fortfarande”), pronomen (“vederbörande”) eller propositioner (“beträffande”)

Varje gång som dessa ord används, är det i teorin alltid möjligt att använda en verbigare verbform. Man kan skriva om hur någon beter sig, icke vidkommes, fortfar, vederbörs eller beträffas. Oftast vore det det dock helt absurt. Men det kan ändå vara värt att överväga möjligheten, inte minst när man översätter från engelska.

Någonstans läste jag att man noterat ett ökat bruk av presensparticip bland unga engelsktalande efter att McDonalds år 2003 lanserade sin reklamkampanj “I’m loving it“, uppbackad av Justin Timberlake. Tidigare var det mer självklart att säga “I love it”. Reklamkampanjen använde medvetet en annan verbform för att understryka att det inte handlar om någon bestående kärlek, utan mer av ett flyktigt “älskande”:

In the fast-food ads I’m loving it draws attention to the speaker’s being in an enjoyable moment, not in a long-term state of enjoyment. The intended meaning is “I have my burger and this moment is great.” Similarly, if I whisper to a colleague at a meeting I’m hating this, I want to say that things are temporarily unpleasant, but this too will pass.

John Swedenmark noterar i samtida svenskt språkbruk en vilja att lyfta fram själva verksamheten genom bruket av presensparticip. Som exempel nämner han hur man ofta talar om läsande i stället för läsning. Möjligen handlar det också om att substantiveringen “läsning” bär med sig ett kulturellt bagage som man vill komma undan. När man talar om “läsning” går kanske tankarna till konsten att tolka litteratur, medan “läsande” syftar på den mer grundläggande handlingen att ta till sig skrivna ord.

Jag kommer att tänka på ett annat typexempel på samtida bruk av presensparticip: “strömmande” som översättning av engelskans streaming.

När vi använder detta ord om exempelvis Spotify, framhäver vi hur lyssnandet har en pågående karaktär. Men detta är ju inget unikt för “strömmande medier” utan gäller även för radio och tv. Ett alternativt begrepp hade kunnat framhäva hur dessa tjänster bygger på principen on-demand, alltså att användaren ständigt kan välja ur ett oöverskådligt arkiv. Är det inte lite intressant att rådande språkbruk lyfter fram strömmandet på bekostnad av valfriheten?

Saken kompliceras av att det i svenskan finns två olika participformer som används för att översätta streaming media. Man kan antingen säga “strömmande media” (presens particip) eller “strömmad media” (perfekt particip). Den senare varianten framhäver att strömmen har anlänt till sin destination och är redo att konsumeras. Intresset riktas inte längre mot distributionen, som sker i den första varianten.

Efter några sökningar noterar jag att “strömmande media” (presens particip) verkar vara betydligt mer använt än “strömmad media” (perfekt particip). Men i fråga om musik gäller det motsatta! Träffarna är fler på “strömmad musik” än på “strömmande musik”. Ställningen är dock ganska jämn. Om språkvårdande instanser vill göra ett ingripande så har de nog fortfarande chansen.

Det vore intressant att få ta del av fler spekulationer (spekuleranden?) kring bruket av dessa verbformer.

flattr this!

av rasmus den October 16, 2014 07:55

October 14, 2014

Copyriot

Ersätt musikexportpriset med ett importpris!

I januari 1998 bjöd handelsminister Leif Pagrotsky (S) in representanter för den svenska skivindustrin. Orsaken var att lobbygruppen Export Music Sweden just hade presenterat glädjesiffror som påstods visa att Sverige blivit världens tredje största musikexportör – ett påstående som visserligen var rappakalja, men ljuv musik i ministerns öron. Mötet resulterade i att regeringen hastigt instiftade ett särskilt “pris för utomordentliga insatser för svensk musikexport”. Till ordförande i juryn valdes inte någon som utmärkt sig för kunskap om musik, utan en representant för Wallenbergsfären.

På branschfesten Grammis delade Leif Pagrotsky själv ut det första musikexportpriset, som gick till Nina Persson i Cardigans. För honom – liksom för de borgerliga ministrar som efterträdde honom – syftade priset till att belöna musik som är “Sverigefrämjande”. Det handlar alltså om att marknadsföra “varumärket Sverige” på världsmarknaden. Musiken är reducerad till ett ornament på detta varumärke.

Sjutton gånger har regeringen delat ut detta pris som har föga att göra med musik, desto mer med en unket storsvensk attityd. Jag har i många år kritiserat musikexportpriset både här på bloggen, i min avhandling och i radio. Nu när vi fått en ny regering, ska jag i stället komma med ett konstruktivt förslag: vänd på steken!

Tiden är kommen att erkänna hur Sveriges musikliv är beroende av influenser utifrån. Dessa influenser förmedlas i hög grad av eldsjälar som ordnar konserter och festivaler, med eller utan offentligt stöd, i stor eller liten skala, för dansande eller sittande publik. Andra uppmärksammar utländsk musik genom bloggar, spellistor och artiklar, eller bjuder in internationella musiker till workshops för att dela med sig av sina kunskaper. Är det inte hög tid att belöna dessa insatser för främjandet av musikimport!

flattr this!

av rasmus den October 14, 2014 10:16

October 13, 2014

Ubuntu.se

Debian leader says users can continue with SysVinit

Users of Debian GNU/Linux will be able to continue using SysVinit as their init system, despite the project having switched to systemd as the default, according to the leader of the Debian project.

Lucas Nussbaum told iTWire that a package named systemd-shim had been made available for this purpose. It was already in the testing stream and would be available in the next release, Jessie, when that hits the download servers.

The Debian technical committee decided to change

October 13, 2014 16:09

October 12, 2014

Nicklas Lundblad

Quote looking for source

So this is alternatively sourced to Marcus Aurelius and Oswald Spengler “The secret of victory lies in the organization of the non-obvious”. I would love to know the source, mostly because I would like to read what comes next. I really think that there is a profound truth to be explored along those lines, one that would resonate with Lidell-Hart as well as with Borges. And what a tag line…”The organization of the non-obvious”. I will use that from here on on.

av nicklas den October 12, 2014 22:04

Our shadows of data and the end of hypocrisy – a mini dialogue about the book Dataclysm

Verus and Timon argue about the new book Dataclysm, in which the author highlights the gap between stated intention and preference and actual behavior in a way that shows what an abyss there exists between the two. 

Verus: The book really is an interesting corrective to any future politically correct nonsense. This is who we are, as the author says “when no one thinks we are looking”. This is who we _really_ are.

Timon: Well, that seems both a bit rich and not quite true. The book finds difference between what people say and what they do, what is the new thing in that? Sure, men’s preference for younger women, our hidden racism and other glaring inconsistencies in our thinking seem very well documented by the data, but that really does not say anything does it? What we see in all of these experiments is actually not what people do – but the rich and disturbing complexity of our emotional lives. If you look at life and society in general the evidence is rather that we are able to overcome these swirling irrationalities and act in an ethical way…

Verus: Really? I think you are far too generous to mankind. I think that while our prejudice and our almost tribal instincts have become less visible they still determine our actions, our social structures and the lives of millions. Just think about the example of the applications for jobs with names that sounded African-american vs those that sounded Caucasian. Everywhere in our society our prejudice structurally disadvantages whole groups on a routine basis.

Timon: So our shadows of data reveal our hypocrisy, you mean? I just don’t buy that. I think the patterns in the data are far from born out in the real world. I do think that we are all complex, cruel, selfish and with an infinite capacity for evil – but with the same infinite capacity for good.

Verus: That is sweet, but what data sets do you have that speak for you?

Timon: Is that where this will end? That the production of a data set now will lead to the conclusion that we need to redesign society and engineer solutions that save us from our darker angels?

Verus: Why not? Hypocrisy exposed is hypocrisy you can fight. If we use data to reveal hidden biases we will be able to articulate defenses against them! And not deny them reflexively as you seem to be doing.

Timon: I don’t disagree with that, actually. I think revealing hidden biases is not a bad thing, but all of the data misses something – and what it misses is this: society has progressively become more equal and more just over the last 500 years. And that has happened without the articulation by data, it has been driven by something else. It has been driven — dear I say it — been driven by the human capacity for good deeds, for acting in a way that is just and right. Even without data to support it. In fact, I think if anything the data risks weakening that innate human ability for acting justly —

Verus: Come on, how can reveal bias actually make people act less responsible or justly?

Timon: Because just actions flow not from an understanding of data, but from a constant examination of your own soul and your own decisions. A constant battle with yourself and with your baser instincts. And data makes it into a collective structural artifact and not an individual responsibility. I believe that the way to a more just society – even in the future – is through the constant cultivation of socratic dialogue, incessant questioning of what justice really is. Not through data analytics. With data we risk externalizing the individual ethical responsibility and we actually give people an excuse: they can now say that well, it is not my problem – it is a social problem. We need laws, not individual self-examination.

Verus: I disagree, violently, with that. Big data will reveal us as we are, and our shadows of data will give us the menu for a political reform agenda that will allow us to really end structural racism, chauvinism and other diseases of the human mind once and for all. And through nudges and social engineering we will be able to build a social machine that can help us do so – individual responsibility just won’t do. Everyone is responsible today, and look at what has happened!

Timon: Well, look at the social progress we have done without data the last 500 years. Where did that then come from?

Verus: But it has flatlined! With data we can make the same kind of progress that we could make in science once we were able quantify the object of our studies. We will now be able to do the same with mankind — social physics, as MIT-professor Alex Pentland calls it.

Timon: Socrates turned away from natural science, because he believed that the examination of our own souls is necessary for any political animal. And that cannot be quantified. I am not a data point, and you are not a pattern.

Verus: But we are. And therein lies our salvation: we can quantify the parameters of our own moral shortcomings and correct them. We can close the gap between what we say and do. This spells the start of the end of hypocrisy.

Timon: I agree we can – but never through measuring what we do and using that to change what we say. We need to start with examining what it is we say in the light of eternal ideals of justice and with on-going human dialogue.

The night fell silently as their discussion continued, but we leave them there. In human dialogue or as data points in a pattern made available through data sets? We don’t really know.

av nicklas den October 12, 2014 10:16

Ubuntu.se

Make a Birthday Card for Mom in Linux With Scribus

Scribus is a great desktop publishing program for creating brochures, business cards, invitations, newsletters, and pretty much any kind of printed document you want. Scribus exports to PDF, SVG, EPS, and most image file formats. It is cross-platform and runs on all major operating systems. When you install Scribus be sure to get the templates and documentation packages.

Scribus File Format Compatibility

The native Scribus file format was changed for the 1.4 series. Newer Scribus major versions can open files created in all older versions, but not the reverse. For example, Scribus 1.3.x cannot open Scribus 1.4.x files. When you open an older Scribus file format in 1.4.x it is converted

October 12, 2014 06:38

October 11, 2014

Ubuntu.se

Netflix arrives on Linux, if you use Chrome

Summary: Ubuntu users can now stream movies and TV shows from Netflix without any workarounds, as long as they have Google’s Chrome browser installed.

Seven years after first launching its streaming service, Netflix officially arrived on Linux this week: Linux users can now access Netflix streams without resorting to any complicated workarounds. All they need is Google’s Chrome browser, as well as the latest version of a security library called NSS.

Accessing Netflix on Linux used to require major workarounds because Netflix used

October 11, 2014 06:30