September 02, 2014

Copyriot

En smärre kaskad av mediehistorisk forskning

Jag vill tipsa om en nyutkommen bok om mediehistoria.

I denna bok presenteras 19 mediehistoriska texter som behandlar medieformer som skrivbord, papper, affischer, kassetter, fisheye­linser, radio, telegraf, film, smarta telefoner, litografier, dagstidningar, mikrofilm, begagna­de mp3­-filer, krigsbyten, biblioteksbyggnader och ölkrus. I boken presenteras en rad sam­tida perspektiv på förflutna medier – allt i form av en icke-­linjär växelverkan mellan nu och då – därav titeln: Återkopplingar.

För att nämna några bidrag som kan tänkas intressera läsare av denna blogg:
Jörgen Skågeby analyserar i “Kassetten, radion och hemdatorn” det svenska radioprogrammet Datorernas värld som sändes 1985 och bestod av kod, avsedd att spelas in på kassett och exekveras på en C64: “ett tidigt försök till publik trådlös fildelning”.
Ragni Svensson skildrar den kollektiva process som på 1960- och 1970-talet skapade den unika position som innehavs av Bo Cavefors mytomspunna bokförlag.
Alla slags historiker bör kolla in bidragen av Christian Widholm och Kristina Lundblad, som diskuterar skillnaden mellan att möta förflutenheten via olika lagringsmedier, analoga och digitala. Ett exempel är hur en tidning som lagrats på mikrofilm förlorar någonting i förhållande till den arkiverade trycksaken. Papperstidningen som visuell-verbal helhet förutsätter en viss läsakt som involverar bläddring mellan uppslag.

Även om jag inte har hunnit läsa dessa bidrag i boken, minns jag innehållet från konferensen “Kulturhistorisk medieforskning III” som hölls Lund våren 2013.

Själv bidrar jag med ett kapitel som diskuterar olika sätt att förstå det pågående skiftet från “lagringskultur” till “streamingkultur”. Bland annat kritiserar jag de populära skribenter (Tim Wu, Nicholas Carr) som lutar åt en strukturanalytisk ansats där internets utveckling mot en ny centralisering uppfattas som förutbestämd. Kapitlet diskuterar även hur den exponentiella ökningen av lagringsutrymme i persondatorer sedan några år tycks ha stagnerat eller rentav avstannat, om vi exempelvis tittar på produktserier från Apple. Jag gör ett försök att beräkna “lagringskvoten” – ett begrepp som uppkom här på Copyriot.

Den 420 sidor tjocka antologin finns att ladda ner som pdf men har även materialiserats i en väl utförd bok. Jag fick en hel låda levererad och skänker gärna bort några exemplar till den som händelsevis träffar mig.

flattr this!

av rasmus den September 02, 2014 20:06

August 29, 2014

Ubuntu.se

China Promotes Linux-Based Operating System Against Windows, Android

The Chinese government is promoting China Operating System, a closed source, Linux-based OS that it hopes will supplant Microsoft Windows and Google Android.

Could the Chinese government supply what Linux needs to overtake Microsoft (MSFT) Windows once and for all? Within China, at least, that may happen, if the new Linux-based China Operating System (COS) lives up to developers' promises.

The new operating

August 29, 2014 16:35

Wikimedia Sverige

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


av Sara Mörtsell den August 29, 2014 13:26

August 25, 2014

Ubuntu.se

Identify PCI and USB Wired and Wireless Driver in Linux No2

This guide shows how you can identify USB Driver Chipset(most commonly Wireless) Information on Linux. Often users troll different forums and blogs to find out they can identify which driver their PCI or USB device is using. This guide applies to all possible scenarios. After reading and following this guide you will be able to identify the followings:

...
...

Summary

I hope this article clears up the confusion on how to detect a driver for a particular USB device.
Those who care directly to this post, I was planning to write a single article on how to identify USB and

August 25, 2014 16:40

August 24, 2014

Ubuntu.se

How to Install Gnome Classic Shell in Ubuntu

If you have installed Ubuntu on your old computer or the low-end netbook, you will know that the Unity desktop manager that comes shipped with Ubuntu is very sluggish and non-responsive at times. This is because the Unity desktop requires powerful hardware to run well. A good alternative is to install the classic Gnome desktop. It is not as resource-intensive as Unity and will work just fine with any older hardware.

Note: The “Gnome classic shell” is now known as “Gnome Flashback.” The user interface remain the same.

Install Gnome Classic Shell In Ubuntu

Installing Gnome classic shell in Ubuntu is really easy. There are two ways to

August 24, 2014 18:57

Wikimedia Sverige

Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Några av de som besökte Wikimania 2014.

Några av de som besökte Wikimania 2014.

I början av augusti ägde årets största Wikipedia-evenemang rum i London, Wikimania. Där deltog ungefär 2000 personer från hela världen i ett program med upp till åtta olika spår samtidigt.

Vi var ett helt gäng som talade svenska där. Det finns några rapporter från de andra svenskarna här, här, här. (Uppdateras när fler rapporter kommer.)

Men de stora poängerna var att delta i föreläsningar och att träffa folk som man inte träffar annars, det vill säga att höra om nya saker, bli inspirerad och hitta de bästa sätten att samarbeta.

Själv hade jag fått ett stipendium för att kunna åka till konferensen. Det tog jag på stort allvar. På samma sätt som Wikimedia Foundation tar alla donationer på allvar och försöker att spendera pengarna så vist och genomtänkt som möjligt. (Allt blir inte klockrent, men man har verkligen ansträngt sig och jag har deltagit i diskussionerna som visar på hur mycket de tänker på att inte slösa med folks pengar.)

Det finns ett par saker som jag själv ser som de stora utmaningarna framöver (något jag har skrivit om i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound):

* Wikipedias utseende och funktioner (om vi inte hänger med i utvecklingen kommer besökarna att överge Wikipedia)

* underskottet av kvinnor

Därför deltog jag så mycket jag kunde i presentationer och diskussioner med de inriktningarna. Tyvärr kunde jag inte delta på Wikimanias hackathon, men det fanns lyckligtvis ganska gott om andra tillfällen att titta på och lyssna till och prata om den tekniska sidan av Wikipedia. Många av dem var också anpassade efter allmänhetens kunskapsnivå, snarare än att enbart rikta sig mot redan kunniga, något som jag var tacksam för. Flera av de här är filmade, och jag rekommenderar särskilt:

* Raph Koster, om hur Wikipedia brister när det gäller att engagera folk

* Brandon Harris, Wikimedia Foundations huvuddesigner

* Erik Möller, vice vd för Wikimedia Foundation

Dessutom kan det vara bra att ha sett Wikimedia Foundations nya vd, Lila Tretikov. Enligt uppgift var hon sjuk, men höll ändå sin presentation där hon beskrev Wikimedia-rörelsens framtid, så som hon såg den.

Men mitt stora intresse på Wikimania var de delar som handlade om underskottet av kvinnor. Även om det fanns en del presentationer om det ämnet var det förvånansvärt få, med tanke på hur stort problemet är. Kanske tror folk att det är ett kvinnoproblem, och inte ett problem för alla.

Oavsett orsaken är jag framför allt glad över att jag deltog i Wikimanias sista dags sista diskussioner om underskottet av kvinnor, nämligen den som var ägnad åt att omsätta de diskussioner om kvinnounderskottet till faktiska planer. Den byggde på ett antal diskussioner som ägt rum de senaste åren, något som jag har skrivit om tidigare.

Nu var frågan: vad är de effektivaste sätten att rekrytera fler kvinnor att skriva på Wikipedia? Det blev en spännande diskussion där diskussionsledarna presenterade några huvudriktningar, och vi deltagare både fick rösta och föra fram egna idéer. Än så länge har resultatet inte presenterats, såvitt jag har kunnat se, men urvalet av huvudriktningar kommer härifrån. De förslag som jag minns kom högt i omröstningen var:

* den typ av skrivstugor där enbart kvinnor bjuds in, eller ämnet är tydligt fokuserat på kvinnor, såsom den serie skrivstugor vi håller i Göteborg varje tisdag

* mer fokus på kulturarvssektorn och utbildningssektorn där kvinnor utgör en majoritet redan

* återanvändning och vidareutveckling av det material som redan finns om till exempel kvinnounderskottet inom teknik och IT

* projekt för att ta hand om nykomlingar, såsom Teahouse på engelskspråkiga Wikipedia

Tråkigt nog behövs också regler för hur man beter sig på konferenser och andra möten. Det har förekommit såväl sexuella förolämpningar som oönskade sexuella inviter. (Jag har inte hört talas om något sånt i Sverige, men om någon har varit med om något sånt, var inte rädd för att rapportera det! Sånt tolereras inte.)

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Men det mest positiva och intressanta förslag jag fick höra talas om var en kvinna från armeniska Wikipedia som berättade att de inte hade något kvinnounderskott. Jag råkar känna Susanna Mkrtchyan som är en av de tongivande wikipedianerna där, och satt bredvid henne under den här diskussionen. Jag frågade vad som var receptet.

Hon berättade då om Wiki camp. Det är ett spännade initiativ som går ut på att omkring 75 ungdomar på high school-nivå åker på ett tvåveckorskollo utanför Vanadzor. Med sig har de ett femtontal ledare, varav ganska många wikipedianer. De befinner sig i skogen, och ägnar sina dagar åt att skriva på Wikipedia. Efter de 14 dagarna har de skrivit ungefär 2 500 artiklar. Varje dag får den som gjort bäst redigeringar, den bästa gruppen och den bästa artikeln pris. Arbetet kombineras med musikpauser, sport och intellektuella lekar.

De flesta av deltagarna fortsätter att redigera på Wikipedia efter Wiki camp, eftersom de fått så många vänner efter de två veckorna. Och de flesta av dem är unga kvinnor.

Läs mer om Wiki camp på engelska här.

Jag undrar om det skulle fungera i Sverige. Varför inte? Den som är intresserad får gärna höra av sig till mig eller kommentera inlägget nedan.


av Lennart Guldbrandsson den August 24, 2014 12:07

August 22, 2014

Ubuntu.se

Elementary OS: Not just the poor man's Apple

Jack Wallen takes a close look at a new Linux distribution that could be poised to take the user-friendly crown and wear it for a very long time.

If you've tried every take on Linux, only to find yourself feeling a bit unsure if you're settled in on a distribution, let me introduce you to something new and fresh. This new take on Linux is Elementary OS. Its goal is to become a lightweight and beautiful Linux distribution that's not only easy on the eye, but easy for people to use.

I'm here to tell you... Elementary OS succeeds on both fronts. Plus, the latest iteration of Elementary, called Freya, is

August 22, 2014 18:17

Påvels blogg

Det nedrans ploppljudet i KDE

Jag nyinstallerade nyligen Linuxdistributionen Kubuntu med skrivbordsmiljön KDE på en dator. Då man reglerar ljudvolymen uppstår ett hemskt ploppljud som föröder musikupplevelsen. På mina gamla datorer, på vilka jag kört Kubuntu sedan länge, har jag inte detta problem. Det är en grundinställning man valt att piffa till. Som tur är det möjligt att ta bort det nedrans ploppljudet. Det tog dock onödigt lång tid att förstå hur. Varför detta ska vara så krångligt förstår jag litet litet som att ploppljudet är en grundinställning. Gör så här:

1. Klicka på ljudikonen i systembrickan. Klicka på knappen ”Anpassa kanaler”.

skärmdump60

2. Välj fliken Allmänt. Bocka av rutan ”Volymåtermatning” (borde kallas ”Stäng av det nedrans ploppljudet”, vem begriper vad ”Volymåtermatning” är?)

Volymåtermatning

3. Stäng dialogrutorna. Eventuellt måste man logga ut/logga in eller starta om kmix (ljudet i KDE) innan ploppljudet försvinner.

Det är sådana här inställningar gömda långt ner i dialogrutor och menyer som kan driva en till vansinne i KDE. KDE är dock en underbar skrivbordsmiljö med fantastiska inställningsmöjligheter, men långt ifrån intuitiv eller överblickbar.

 

flattr this!

flattr this!

av Påvel den August 22, 2014 08:01

Copyriot

Rubrikens förbannelse

Rubrikens uppgift är att locka till läsning, fick jag lära mig. Rubriksättning fanns rentav bland mina arbetsuppgifter, en kort tid för länge sedan. På senare år har mycket förändrats. Allt oftare känns det som att rubriken ersätter läsningen.

Folk läser rubriken, bildar sig en uppfattning om innehållet, överväger om de ska dela länken – därefter kastar de en snabb blick på innehållet i den översta delen av artikeln. (Varför skriver jag “de” när jag menar “vi”?)

Kan detta helt enkelt skyllas på att folk har blivit latare? Nej, jag tror att latheten är en funktion av delandet. Närmare bestämt handlar det om de medier som används för att dela länkar. Rörelsen från blogg till mikroblogg (Twitter) är ett exempel. På en välskriven blogg presenteras först ett ämne, vilket ger en inramning åt länkarna och utrustar läsaren med en förförståelse till artiklar innan rubriken dyker upp. På mikrobloggen brukar utrymmet bara räcka för antingen en tillspetsad förförståelse (för/mot) eller en rubrik.

Framför allt har Facebook gjort mycket för att upphöja rubrikens betydelse – på bekostnad av innehållet. Sedan några år är har ju Facebook en särskild design för länkdelning som används varje gång någon klistrar in en hyperlänk i sin status. Designen utgår från att det endast postas en länk per status, vilket försvårar argumentation som bygger på jämförelser. När en länk postas i en status, skapar Facebook en liten ruta som framhäver rubriken till den länkade webbsidan och illustrerar med första bästa bild (om du t.ex. länkar ett inlägg på Copyriot illustreras det ofta med en Flattr-knapp).

Rubrikfixeringen i de s.k. sociala medierna har genererat den förruttnelseprocess som kallas “clickbait“. Alltså rubriker vars överordnade syfte inte är bli virala. Typiskt för dessa rubriker är att de utlovar en dramaturgi – en berättelse med oväntad vändning i riktning mot det sensationella och det sentimentala. Föga förvånande ser vi nu en begynnande clickbaitifiering av nyhetspressens rubriksättning.

Enligt gängse uppfattning har rubriksättningen en dubbel funktion: rubriken ska inte bara locka till läsning, utan även vara informativ. Vad som sker nu är kanske att dessa två funktioner slits isär. Clickbait-rubrikerna lockar till läsning just genom att inte vara informativa – de lockar med överraskningar. Men vad händer då med alla andra rubriker?

Som exempel vill jag ta förra inlägget på denna blogg, vars rubrik lyder: “Klart att ‘Islamiska staten’ är fascister“. Alla inlägg på Copyriot blir automatiskt postade på Twitter med rubrik och länk. Där möttes inlägget av en karakteristisk respons: “rätt i sak, men snacka om att skjuta på öppet mål”. Alltså en kommentar till budskapet i rubriken som bortser från innehållet.

Kanske är det “öppet mål” att kalla IS för fascister. Men inlägget var ju inte en samling argument för detta påstående. Det var ett resonemang som bland annat handlade om begreppet “ultranationalism” (som är grunden för Roger Griffins fascismdefinition). Där antyddes att debatten om fascism måste vidga sig till att omfatta fascismer utanför Europa. Där pläderades för att “medeltiden” är en synnerligen dålig referenspunkt när vi snackar om salafism. Där länkades till två omskakande videoinslag. Slutligen framkastades en spekulation om den liksvävande tolvtonsskalans koppling till europeisk upplysning. Är detta att sparka in öppna dörrar?

Numera har jag förtydligat i högerspalten att Copyriot är “en plats för ofärdiga tankar”. Ändå upplever jag ständigt att rubrikerna blir lästa som åsikter, vilka läsaren tar ställning till. Det betyder att bloggposternas innehåll blir lästa som en samling argument för den tänkta åsikten. Innehållet blir liksom upphöjt till en färdig tanke, samtidigt som det underordnas rubriken. Jag känner mig djupt obekväm med detta. Borde jag helt sluta med rubriker?

flattr this!

av rasmus den August 22, 2014 07:18

August 21, 2014

DFRI.se

Protokoll från senaste styrelsemötet

Protokollet från senaste styrelsemötet är nu publicerat. DFRI efterlyser bland annat personer som kan och vill jobba med policyfrågor, och som kan hjälpa till med Internetdagarna, där DFRI kommer att ha ett eget spår. Protokollet hittar du här >>

av hanna den August 21, 2014 20:43

Ubuntu.se

Linux Foundation introduces new Linux certifications

Summary: Want to prove you've got the chops for a Linux job? The Linux Foundation is introducing the proof you'll need with new certifications.

CHICAGO — It's a common story: Businesses desperately want Linux savvy employees. Programmers and system administrators who cut their teeth on the gcc and the BASH shell want jobs. But, between them rises the wall of human resources, which wants degrees and certifications. The Linux Foundation introduced an answer at

August 21, 2014 09:01

August 20, 2014

Ubuntu.se

Identify PCI and USB Wired and Wireless Driver in Linux

This guide shows how you can identify PCI Driver Chipset Information on Linux. Often users troll different forums and blogs to find out they can identify which driver their PCI or USB device is using. This guide applies to all possible scenarios. After reading and following this guide you will be able to identify the followings:
...
...


Summary

I was planning to write a single Article on how to identify PCI and USB driver but it seems that would be very very long post. So I’ve decided to divide the post into Two parts,
Identify PCI Driver on Linux

August 20, 2014 17:19