September 16, 2014

Wikimedia Sverige

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


av Sara Mörtsell den September 16, 2014 09:37

September 15, 2014

Ubuntu.se

Retrogaming With Linux

You might be surprised to learn that outside of work, bringing up three children and a dog and writing about Linux that I try to find time for other hobbies such as being a navigator at classic car rallies and playing old computer games.

This article looks at the options available for potential retrogamers using a fairly standard Linux Mint or Ubuntu setup.

There are already specialist Linux distributions available for playing computer games such as Puppy Arcade. If you just want to play games casually then running a whole distribution to do so might seem a bit overkill.

September 15, 2014 17:23

September 13, 2014

Ubuntu.se

First set of Android apps coming to a Chromebook near you

Chromebooks were designed to keep up with you on the go—they’re thin and light, have long battery lives, resume instantly, and are easy to use. Today, we're making Chromebooks even more mobile by bringing the first set of Android apps to Chrome OS:


  • Duolingo - a fun and free way to learn a new language before your next trip
  • Evernote - write, collect and find what matters to you,

September 13, 2014 08:30

September 11, 2014

Ubuntu.se

30 Things To Do After Installing Ubuntu

At some point in time somebody convinced you to give Ubuntu a spin and now you are thinking "What now?"

This list provides 30 things to do after installing Ubuntu.

Take it one step at a time, bookmark the page and keep coming back.


1. The Ubuntu Launcher


The Ubuntu Launcher provides a series of icons down the left side of the Unity desktop.

Bizarrely it is hard to find user guides for the Unity launcher.

This guide provides a

September 11, 2014 14:12

September 09, 2014

Ubuntu.se

Create a Time-Lapse Video in Linux (or Mac) using Kdenlive

Time-lapse is a fun thing to do. Whether looking at clouds, plants, or in my case, cooking food, time-lapse is a way to make things a bit more exciting. Fortunately, it is quite easy to do in Linux.

Läs hela artikeln.

Namn:  time-lapse-b.jpg
Visningar: 411
Storlek:  15,0 KB

September 09, 2014 19:22

Wikimedia Sverige

Slutspurt i Då och Nu

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.


av Jan Ainali den September 09, 2014 15:22

September 08, 2014

Påvels blogg

Min första spelmansstämma

I helgen var jag på mitt livs första spelmansstämma i Slaka utanför Linköping. Anledningen var ett boksläpp: Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik av Marie Länne Persson. Boken handlar om melodier, visor och ballader insamlade av den östgötske antikvarien Johan Haquin Wallman (1792–1853) som var präst i Slaka.

En knapp jag fick som minne av min första spelmansstämma

jag fick en knapp som minne av mitt livs första spelmansstämma

Det spelades och sjöngs och det var fantastiskt att höra gamla visor och melodier få liv.

Spelmän

Jag varken spelar eller sjunger, utan höll en ljugarbänk där jag berättade om Wallman och hans tid. Jag har skrivit den hittills enda biografin om Wallman och passar bra på ljugarbänken.

Jag har också skrivit ett kapitel i den nya boken som handlar om hur Wallman och hans vänner i Götiska förbundet Jacob Adlerbeth och Esaias Tegnér engagerade sig i skapandet av en nationalhymn och hur deras ansträngningar gett eko i vår nationalsång Du gamla du fria.

Den som vill ha boken Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik kan kontakta Marie Länne Persson via hennes blogg om Slakamusiken.

flattr this!

flattr this!

av Påvel den September 08, 2014 15:40

Lathund

Smarta lösningar för hallen

hallmöbelMånga gånger är man som inredare ute efter ordning och reda. Det ska inte vara stökigt och det ska vara lätt att gömma undan saker och ting och hålla utrymmet rent. Ett rum i huset som ofta får ta mycket stryk när det gäller nedsmutsning och stökighet är helt klart hallen. Det är inte enbart smuts som dras in av skorna, det är även skorna i sig. Även vinterjackor, mössor, vantar, paraplyer och allt annat hamnar i detta utrymme och man upptäcker snabbt att man saknar förvaring för allt. Har man dessutom all förvaring i krokar och skoställ så kommer hallen väldigt snabbt att se enormt stökig ut, med massa saker. Knappast en miljö som är direkt välkomnande när man kommer hem och vill kunna känna lugnet.

Det finns ett smart sätt att lösa det på. Lösningen heter lådor och krogar med lock. Det finns mängder av olika varianter på många olika affärer som inte behöver kosta speciellt mycket. Fixar man dessutom till några hyllplan i hallen som dessa kan stå på så kommer man ha mängder av snygg och praktiskt förvaring som dessutom är lättillgänglig. Det är också smart att märka upp respektive låda med antingen vad de innehåller eller faktiskt ge en korg eller två till varje familjemedlem där de får förvara sina saker. På så sätt försvinner mycket av hallprylarna i snygga lådor och det skapas lätt en inredning som är betydligt mycket mer välkomnande än ett klassiskt familjekaos. Jackor kan ni med fördel fortsatt ha på krokar, eftersom det stökigaste nu befinner sig i strukturerade, välformade lådor och korgar.

av admin den September 08, 2014 13:23

September 07, 2014

Ubuntu.se

The Story Behind ‘init’ and ‘systemd’: Why ‘init’ Needed to be Replaced with ‘systemd’ in Linux

What “Choose your side on Linux Divide” is all about?

The init daemon is going to be replaced with daemon systemd on some of the Linux Distributions, while a lot of them have already implemented it. This is/will be creating a huge gap between traditional Unix/Linux Guard and New Linux Guard – programmers and System Admins.

In this article, we will discuss and solve following all queries one-by-one.


  1. What init is?
  2. What is systemd?
  3. Why init needed to be replaced?

September 07, 2014 17:42

September 05, 2014

Ubuntu.se

Let VLC be your Media Manager on Ubuntu based systems

VLC is a must-have media player if you are using Linux for your entertainment needs. When it comes to PC entertainment, it's good to have a program that handles most of your needs. VLC has multiple tools for a good video playback experience. There is something new to learn the more you use it. More importantly, it gives its all when reading removable media.

VLC is a must-have media player if you are using Linux for your entertainment needs. When it comes to PC entertainment, it's good to have a program that handles most of your needs. VLC has multiple tools for a good video playback experience. There is something new to learn the more you use it. More importantly, it gives its all when reading removable media.

September 05, 2014 11:25

September 04, 2014

Patrik Wallström

Minecraft och öppen källkod

Min dotter har börjat spela Minecraft rätt mycket. I somras satte jag upp en Minecraft-server åt henne, och det tog rätt lång tid att sätta sig in i vad man egentligen ville köra för programvara. Företaget Mojang som gör spelet har en egen server som man kan installera och köra, men i grundutförandet så är den lite tråkig om man vill hitta på lite mer alternativa spel. Så jag installerade en programvara som heter CraftBukkit. Minecraft Pirate ShipOm man klickar på länken nu får man reda på att den har utsatts för en DMCA-takedown.

Det upptäckte vi dock inte genom att surfa till CraftBukkit-projektet, utan att det helt enkelt inte gick in att logga in på servern längre. Snabbt felsöka, och upptäcka att det inte gick att hämta hem nyare versioner, då allt var nedtaget tack vare den amerikanska lagstiftningen Digital Millenium Copyright Act. Varför det inte gick att spela på servern längre var inte så lätt att förklara för en sjuåring. Så jag försökte istället hitta en annan programvara som inte tagits ner. Och alternativet tycktes vara Spigot. Sagt och gjort, en halvtimme senare kunde de logga in på servern och spela.

Idag upptäcker jag att även Spigot tagit emot en DMCA-takedown notice. Tack så mycket. Servern funkar dock fortfarande.

Allt tycks bero på att utvecklaren Wolvereness (Wesley Wolfe) bidragit med en stor mängd kod till Bukkit, och det här innebär en hel mängd licensbekymmer. Det sorgliga är att han nu skickar runt DMCA-takedowns till allt och alla. Här finns en summering av det som hänt hittills.

Återstår hoppet till att Mojang ska reda ut detta? Att det ska vara komplicerat med öppen programvara vs sluten programvara – det enklaste i det här läget är att göra all programvara för Minecraft-servrar som öppen källkod under en väldigt fri licens. Att förklara licensfrågor för en sjuåring tänker jag dock inte utsätta mig för.

av pawal den September 04, 2014 20:54

Wikimedia Sverige

Varför behövs just dina bilder i Wiki Loves Monuments?

Tidigare postat på bloggen för Wiki Loves Monuments Sverige.

Vart år är vi på Wikimedia Sverige ute och talar med folk om Wiki Loves Monuments och förklarar varför det är viktigt att de deltar. Ofta får vi samma frågor och kommentarer från personer som är osäkra på om eller hur de kan delta. Nedan hoppas vi på att besvara några av de vanligaste frågorna samt ge några tips på hur du får mer ut av byggnader som redan fotograferats samt hur du gör det lättare för andra användare att hitta och använda dina bilder.

Jag är inte världens bästa fotograf. Vill Commons verkligen ha mina bilder?

Ja, det vill vi verkligen! Syftet med de flesta av fototävlingarna är inte bara att hylla våra bästa fotografer, även om det också är viktigt. Ännu viktigare för Wikimediarörelsen är att få fler personer involverade i att bidra och fritt dela med sig av användbara bilder. Vi vill göra folk medvetna om att de kan välja att låta sina bilder ligga på en hylla, eller en hårddisk, och samla damm, eller att publicera under en fri licens så att de blir tillgängliga och kan användas av alla var som helst i världen.

En 'vanlig' bild

En ‘vanlig’ bild av en byggnad. Skoklosterslott666.JPG av Marcinek [CC BY-SA 2.5]

Wikipedia har redan fotografier av alla intressanta byggnader i mitt område. Varför vill ni ha fler?

En enskild bild av en byggnad kan ge en generell överbild, men inte mycket mer. Vårt mål på Commons är att samla så många informativa och utbildande byggnader som möjligt; för att ge många valmöjligheter till den som behöver en bild av byggnaden och för att fånga de olika aspekterna av byggnaden. Så om du ser att din favorit byggnad redan har en högkvalitativ bild på Wikipedia där du inte skulle kunna ta en bättre själv, oroa dig inte. Istället för att ladda upp en dubblett av lägre kvalitet, koncentrera dig på något lite annorlunda. Exempelvis kan något av följande vara av intresse:

  • Fotografier från olika vinklar eller med olika perspektiv
  • Byggnaden i sin omgivande miljö
  • Bilder från baksidan och sidorna (helst dem alla)
  • Arkitektoniska detaljer, både stora drag och små detaljer
  • Bilder från insidan (i de fall man kan få tillstånd för detta)
  • Tillhörande byggnader, om sådana finns (t.ex. gårdsbyggnader, annex etc.)
  • Byggnaden under olika ljusförhållanden eller vid olika tider på året
  • Byggnaden i användning, exempelvis under en högtid eller när den är öppen för besökare
  • Äldre halvhistoriska bilder, under förutsättningen att du själv tog bilden
  • Artistiska bilder
Byggnaden från en ny vinkel

Byggnaden från en ny vinkel. Skokloster fasad 2013b.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Hur är det med ”tråkiga” eller icke-anmärkningsvärda byggnader?

Commons är ett brett arkiv för informativa och utbildande bilder och andra mediefiler. Commons applicerar inte några av Wikipedias ”relevanskriterier” på sina bilder. De kräver dock att alla foton åtminstone är potentiellt användbara för informativa och utbildande syften.

För att försäkra dig om att dina bilder är användbara för andra, ange alltid detaljerad information om vad du fotograferat. En omärkt och till synes slumpmässig bild av ett radhus löper risken att raderas av en administratör på Commons då den inte betraktas som användbar ur ett pedagogiskt syfte; men samma bild kan vara av avsevärt syfte om du angivit:

  • en förklarande titel (t.ex. ”Detalj från ett av radhusen i kvarteret Canada, Lidingö kommun”),
  • en informativ beskrivning (t.ex. ”Detaljbild av en av portarna i kvarteret Canada, Lidingö. Radhusen i kvarteret Canada från 1908 omtalas ibland som Sveriges första radhus.”).
  • (helst) en koordinat.
Detaljbilder

Detaljbild. Skokloster_fasad_2013c.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Undvik problem på plats

  • Visa hänsyn och tänk på andra fotografer, och andra på platsen.
  • Var extra hänsynsfull om byggnaden du vill fotografera är en privat bostad. Fortsätt inte att fotografera om den som bor där ber dig att sluta. Förklara gärna varför du tar en bild av just deras hus.
  • Om du fotograferar inomhus, sluta direkt om någon ber dig. Vissa platser förbjuder fotografering inomhus, men andra kan detta tillåtas om du får tillstånd.
  • Gör inte intrång på privat egendom. I Sverige är det dock helt ok att ta bilder av privat ägda byggnader från en allmän plats så som gatan. I vissa länder gäller andra begränsningar: se Commons:Freedom of panorama.
  • Försök att undvika att ta bilder där individuella människor får en framträdande plats. På livliga platser, t.ex. vid turistattraktioner, kan det dock vara svårt att helt undvika folk. Om inget annat alternativ finns, ta med en större grupp människor eller individer om de inte utgör en betydande del av bilden.
  • Där det är möjligt försök att undvika att fotografera fordon, speciellt registreringsskyltar.

Upphovsrätt

Ladda inte upp fotografier av affischer, anslagstavlor, skyltar eller moderna väggmålningar, eller något annat med text eller en tvådimensionell bild som kan vara upphovsrättsligt skyddad. Detta gäller även om texten eller bilden finns på en offentlig plats. Även om alla andra tar bilder av denna typen av texter och bilder innebär detta inte att bilden kommer att accepteras på Commons. Tillräckligt gamla väggmålningar i exempelvis kyrkor är ok och likaså om skylten enbart utgör en liten del av bilden.


av André Costa den September 04, 2014 15:30

September 03, 2014

Copyriot

Klimatförändringar, krispaket, antiziganism: från översvämningar i Rumänien till mordbränder i Stockholm

Niculaie, 64 år, rumänsk medborgare, står i Högdalen. Han har just blivit vräkt från sin provisoriska bostad av svensk polis, som arbetar på order av kronofogden, som i sin tur tagit order från Stockholms stad.

Där vi bor hade vi översvämningar så vi blev av med husen och all skörd. Därför kom vi hit för att tigga ihop lite pengar. Här hjälpte människorna oss med vad de kunde. Vi tackar från vårt hjärta det svenska samhället för att de förstår vår situation. Men det går inte längre, vi har sovit i skogen under träd, under broar.

Att det är en förtvivlad situation som fört dessa människor från Rumänien till att tigga i Stockholm, det förstår vi. Men åtminstone jag inser en helt ny sak av Niculaies berättelse. Att tiggarna inte bara flyr från extrem fattigdom och diskriminering, utan i många fall även trån en naturkatastrof: översvämningarna som drabbade sydöstra Europa i maj.

Dessa översvämningar var en världsnyhet för bara fyra månader sedan. Serbien och Bosnien blev delvis ödelagda, även Kroatien och Rumänien drabbades hårt. Katastrofhjälp skickades från hela världen. Sedan avtog snabbt uppmärksamheten och ingen verkar ha funderat på vart de människor som blivit hemlösa ska ta vägen.

Niculaie är alltså en av många klimatflyktingar. Att han drevs från sitt hem av vårfloden var den omedelbara orsaken till att han tvingades tigga i Sverige.

Klimatförändringarna ligger bakom det tilltagande extremvädret med såväl översvämningar som torkor och skogsbränder, ojämnt fördelade över planetens regioner. Om detta råder stor enighet bland forskare.

Det finns alltså en direkt koppling från den fossildrivna varusamhället till det extremväder som tvingar människor från sina hem. När dessa människor dessutom tillhör en diskriminerad minoritet i ett land som även har drabbats hårt i den globala finanskrisen – ett land som tvingats till brutala nedskärningar av IMF (som nu gratulerar till de stiliga siffrorna) – då återstår i många fall inget annat alternativ än att söka sig utomlands. Exempelvis till Sverige, till Stockholm, till en bosättning i skogen utanför Högdalen.

Det var någon som tände eld på våra tält och baracker som vi bodde i och två människor fick brännskador varav en ligger i koma, den andra har 90 % brännskador på kroppen.

I lördags marscherade en samling nazister i centrala Stockholm, beskyddade av ett enormt polisuppbåd. Förutom att nazisterna fick hålla sin tillståndsgivna demonstration, lät polisen dem även köra en extra marsch på Södermalm där de skanderade “ut med packet”.

Senare på natten, kring fyra i söndags morse, sattes bosättningen vid Högdalstoppen i brand. Två personer skadades mycket allvarligt och ligger nu på intensiven. Polisens respons? De tittade förbi som hastigast, konstaterade att “inget tyder på att branden var anlagd”, valde att inte göra någon brottsplatsundersökning.
Stockholms stad hade redan bestämt att bosättningen skulle rivas, då den inte anses vara “hållbar”, men utan att lyfta ett finger för att hjälpa migranterna till ett mer hållbart boende. Demoleringen var tänkt att ske klockan 9. Att den redan påbörjats av mordbrännare skulle inte ändra planerna: staden, kronofogden, polisen hänvisade alla till att de minsann bara följde sina gällande regler.

Nästa natt brann det igen, nu i en bosättning under motorvägen nära Midsommarkransen. Återigen verkar polisen ha utgått från att saken inte är värd att utreda. Enligt uppgift gjorde polisen inga polisavspärrningar på platsen. Nyhetsvinkeln som valdes av Dagens Nyheter blev att bilister drabbas av att det steg rök upp på motorvägen.

Företrädare för nazisekten Svenska Motståndsrörelsen hyllade mordbränderna på Twitter: “Saker och ting börjar röra på sig.” Andra nazistsympatisörer vräker ur sig eliminatorisk antiziganism på Facebook, däribland en viss Jan Berglund som helt offentligt skriver: “Brinn zigenarpack, brinn till förkolnade flam!” Men alla som ser det känner samma sak: en anmälan om hets mot folkgrupp kommer att ignoreras av polisen, precis som de ignorerar mordbränderna, trots att mycket tyder på en nazistisk terrorkampanj. Polisen har ju fullt upp med att lagföra personer som har protesterat mot en nazistmarsch.

De som bodde under motorvägen kom från Pitești, en rumänsk stad vid floden Arges som också har drabbats hårt av översvämningar på senare år. Därmed inte sagt att det i deras fall var just extremvädret som tvingade dem på flykt.

Liksom i stora delar av östeuropa, blev romerna i Rumänien de första att drabbas av arbetslöshet då östblockets industri kollapsade. Det går att hitta skildringar från regionen kring Pitești, om hur många romer som försöker försörja sig på att samla pinnar i skogen att sälja som bränsle, och hur de ständigt trakasseras av polisen som beskyller dem för stöld. (Det bör nämnas att många av de s.k romerna kring Pitești inte själva ser sig som romer eller talar romani. Närmare bestämt tillhör de minoritetsgruppen rudari.)

Vid sidan av klimatförändringarna och den ekonomiska krisen, som är akuta orsaker till att fattiga i Rumänien drivs på flykt, går det inte att bortse från landets politiska historia. Just i Pitești föddes Ion Antonescu som var Rumäniens diktator 1940–44, fanatisk rasist och antisemit. Han brukar betecknas som konservativ para-fascist snarare än som en utpräglad fascist, men när det gällde att utrota judar var han mer än bara en lydig Hitlerlakej – Rumänien utmärkte sig under kriget för sin villighet att ta egna förintelseinitiativ. Den 1 juni 1942 gav Antonescu order om att alla Rumäniens nomadiserande romer skulle deporteras till Transnistrien.

Där sätter jag nu punkt. Kolla på nyhetsinslaget från Al-tid.

flattr this!

av rasmus den September 03, 2014 06:00

Ubuntu.se

Rebooting on Mars

If you think fixing computer problems on your PC is a pain, trying fixing them from 125 million miles away. That's exactly what NASA's JPL Mars Exploration Rover (MER) team will be doing soon.

The Opportunity rover, which has been exploring Mars for ten years now, has been randomly rebooting for several months. Because the rover always came back, the team tried ignoring the problem, but just like you with a misbehaving computer, the day finally came when they couldn't put up up with it anymore.

The scientists believe that the rebooting is happening because of trouble with the

September 03, 2014 04:09

September 02, 2014

Copyriot

En smärre kaskad av mediehistorisk forskning

Jag vill tipsa om en nyutkommen bok om mediehistoria.

I denna bok presenteras 19 mediehistoriska texter som behandlar medieformer som skrivbord, papper, affischer, kassetter, fisheye­linser, radio, telegraf, film, smarta telefoner, litografier, dagstidningar, mikrofilm, begagna­de mp3­-filer, krigsbyten, biblioteksbyggnader och ölkrus. I boken presenteras en rad sam­tida perspektiv på förflutna medier – allt i form av en icke-­linjär växelverkan mellan nu och då – därav titeln: Återkopplingar.

För att nämna några bidrag som kan tänkas intressera läsare av denna blogg:
Jörgen Skågeby analyserar i “Kassetten, radion och hemdatorn” det svenska radioprogrammet Datorernas värld som sändes 1985 och bestod av kod, avsedd att spelas in på kassett och exekveras på en C64: “ett tidigt försök till publik trådlös fildelning”.
Ragni Svensson skildrar den kollektiva process som på 1960- och 1970-talet skapade den unika position som innehavs av Bo Cavefors mytomspunna bokförlag.
Alla slags historiker bör kolla in bidragen av Christian Widholm och Kristina Lundblad, som diskuterar skillnaden mellan att möta förflutenheten via olika lagringsmedier, analoga och digitala. Ett exempel är hur en tidning som lagrats på mikrofilm förlorar någonting i förhållande till den arkiverade trycksaken. Papperstidningen som visuell-verbal helhet förutsätter en viss läsakt som involverar bläddring mellan uppslag.

Även om jag inte har hunnit läsa dessa bidrag i boken, minns jag innehållet från konferensen “Kulturhistorisk medieforskning III” som hölls Lund våren 2013.

Själv bidrar jag med ett kapitel som diskuterar olika sätt att förstå det pågående skiftet från “lagringskultur” till “streamingkultur”. Bland annat kritiserar jag de populära skribenter (Tim Wu, Nicholas Carr) som lutar åt en strukturanalytisk ansats där internets utveckling mot en ny centralisering uppfattas som förutbestämd. Kapitlet diskuterar även hur den exponentiella ökningen av lagringsutrymme i persondatorer sedan några år tycks ha stagnerat eller rentav avstannat, om vi exempelvis tittar på produktserier från Apple. Jag gör ett försök att beräkna “lagringskvoten” – ett begrepp som uppkom här på Copyriot.

Den 420 sidor tjocka antologin finns att ladda ner som pdf men har även materialiserats i en väl utförd bok. Jag fick en hel låda levererad och skänker gärna bort några exemplar till den som händelsevis träffar mig.

flattr this!

av rasmus den September 02, 2014 20:06