Planet Gnuheter

Copyriot: Kulturvisioner kring Stockholm

Fri, 03 Sep 2010 03:20:20 +0000

Under en bro, i kyla och fukt, huttrade vi oss igenom halvannan timme av debatt om fĂśrutsĂ¤ttningarna fĂśr Stockholms “kultur-, nĂśjes- och klubbliv”. Valtiderna till trots blev det stundtals riktigt intressant, mycket tack vare moderatorn Julia Skott.
Bakom en rĂśd talarstol stod proffspolitikern Roger Mogert (S) och fritidspolitikern Ann Mari Engel (V). Bakom en blĂĽ talarstol stod kulturborgarrĂĽdet Madeleine SjĂśstedt (FP) samt â€“ iklĂ¤dd skrikgul valarbetarvindjacka â€“ tillstĂĽndsutskottets ordfĂśrande Marie Ljungberg-SchĂśtt (M). Bakom en lagom crazymĂśnstrad talarstol stod dessutom jag och tvĂĽ andra ansiktsbehĂĽrade mĂ¤n. Vi representerade tre olika slags arrangĂśrer: Luger, TrĂ¤dgĂĽrden och Hemliga TrĂ¤dgĂĽrden.

Skillnaden mellan politikerna gick inte frĂ¤mst mellan rĂśda och blĂĽ. FĂśretrĂ¤darna fĂśr V och FP uppvisade ett genuint engagemang i Stockholms framtida kulturutveckling och en nyfikenhet fĂśr arrangĂśrers olika villkor. NĂĽgonting liknande mĂ¤rktes inte frĂĽn representanterna fĂśr S och M. NĂ¤r moderaten tillfrĂĽgades om en vision klĂ¤mde hon ur sig nĂĽgot om att det ju vore festligt med “kultur pĂĽ vattnet”, lite jippon pĂĽ bĂĽtar och sĂĽ. Sossen upprepade sin gamla kĂ¤pphĂ¤st om att “Stockholm borde bli en filmstad” dĂ¤r filmindustrin vĂ¤ljer att lĂ¤gga sina produktioner. Detta eftersom film enligt Roger Mogert (S) Ă¤r “sexigt” och “glamourĂśst”. SĂĽ tidstypiskt sosseblasĂŠ!

Kulturvision 2030 [pdf], som arbetats fram av KulturfĂśrvaltningen under Madeleine SjĂśstedt, Ă¤r i stort ett utmĂ¤rkt dokument. Visserligen har jag inte stĂ¤llt det mot eventuella fĂśregĂĽngare fĂśr att se vad som mĂśjligen saknas, men om man lĂ¤ser vad som faktiskt stĂĽr skrivet (och tar hĂ¤nsyn till att “visionsdokument” Ă¤r en lite speciell genre) sĂĽ Ă¤r det inga dumheter.
En utgĂĽngspunkt fĂśr kulturvisionen Ă¤r att de kulturpolitiska mĂĽlsĂ¤ttningarna inte kan uppnĂĽs enbart via KulturfĂśrvaltningen utan krĂ¤ver att alla fĂśrvaltningar integrerar kulturperspektivet. “Det handlar om allt frĂĽn tillstĂĽndsgivningar till stora stadsbyggnadsprojekt.” Man sticker Ă¤ven in viss kritik av inglasningstrenden och nĂ¤mner behovet av reformerad upphovsrĂ¤tt.
TorsdagskvĂ¤llens panelsamtal var ganska bra pĂĽ att vidga kulturpolitiken till att Ă¤ven integrera frĂĽgan om vilka livsmĂśnster som stadsplaneringen mĂśjliggĂśr. Och att alkoholtillstĂĽnd i praktiken Ă¤r kulturpolitik, det var det ingen som ifrĂĽgasatte. Alla politiker fĂśrefĂśll glada Ăśver tanken pĂĽ att ta bredare grepp â€“ till en viss grĂ¤ns.

NĂ¤r publiken slĂ¤ppts in lyfte Samira Ariadad frĂĽgan om Stockholmsarenan, som ska kosta flera miljarder att bygga. Huvudsyftet Ă¤r fotboll men fĂśr att kalkylerna ska hĂĽlla mĂĽste den Ă¤ven fyllas med andra jippon, varav konserter med Madonna och U2 har nĂ¤mnts otaliga gĂĽnger som exempel. Driften ĂśverlĂĽts till Anschutz Entertainment Group som fĂĽr behĂĽlla alla vinster, medan fĂśrlusterna mĂĽste tĂ¤ckas av Stockholms skattebetalare. Enligt samma principer har Globen gĂĽtt med fĂśrlust sedan den invigdes ĂĽr 1989. Ă„ndĂĽ har alla partier i Stockholms kommunfullmĂ¤ktige rĂśstat fĂśr bygget av Stockholmsarenan.

FrĂĽgan om Stockholmsarenan borde alltsĂĽ inte splittra blocken. Ă„ndĂĽ dristade sig Ann Mari Engel (V) till att, som sin personliga uppfattning, yttra vissa tveksamheter till bygget. HĂ¤r anades ett argt blĂ¤ngande frĂĽn Ăśvriga politiker som vĂ¤l tyckte att hon borde stĂĽ fĂśr hur hon hade rĂśstat i fullmĂ¤ktige.
Sedan bjĂśds vi pĂĽ ett fantastiskt fĂśrsĂśk till blockpolitik. Roger Mogert (S) kritiserade de borgerliga partierna fĂśr att lĂĽtsas som att Stockholmsarenan med sĂ¤kerhet kommer att betala sig sjĂ¤lv. SĂĽ Ă¤r inte alls fallet, utan risken Ă¤r stor fĂśr stora fĂśrluster som kommunens budget mĂĽste tĂ¤cka, fĂśrklarade Roger Mogert â€“ bara fĂśr att genast intyga att han Ă¤ndĂĽ tycker att Stockholmsarenan Ă¤r en strĂĽlande idĂŠ: “jag tror det Ă¤r bra fĂśr staden att dra hit stora nummer”. (Den hĂ¤r gĂĽngen anvĂ¤nde han ĂĽtminstone inte ordet “sexigt”.)

Alla politikerna tycktes Ăśverens om att Stockholmsarenan alls inte handlar om kulturpolitik. Bygget motiveras dels med att man vill “sĂ¤tta Stockholm pĂĽ kartan” vilket man antar ska Ăśka tillvĂ¤xten, dels med att den allsvenska fotbollen krĂ¤ver det. Allsvensk fotboll Ă¤r tydligen sĂĽ heligt att miljardrullande skattepengar inte lĂ¤ngre kan ifrĂĽgasĂ¤ttas. Inte ens de politiker som gillar att prata om jĂ¤mstĂ¤lldhet funderar Ăśver varfĂśr just en aktivitet med enbart mĂ¤n pĂĽ plan ska ĂĽtnjuta detta stĂśd. Inte heller invĂ¤nder de som normalt reser ragg mot sjĂ¤lva tanken pĂĽ att betala nĂśjen via skattsedeln.

Marie Ljungberg-SchĂśtt (M) hĂ¤vdade att det alls inte rĂĽder nĂĽgon motsĂ¤ttning mellan de tilltĂ¤nkta jĂ¤ttekonserterna i Stockholmsarenan och stadens Ăśvriga kulturliv. Det Ă¤r ett ganska anmĂ¤rkningsvĂ¤rt uttalande fĂśr att komma frĂĽn en moderat. Annars Ă¤r de alltid pigga pĂĽ att varna fĂśr hur kommunalt understĂśdda verksamheter konkurrerar med privata alternativ.

NĂ¤r det kommer till konsertutbud sĂĽ finns det en motsĂ¤ttning. Stockholmarna har begrĂ¤nsat med tid och begrĂ¤nsat med pengar. Om politikerna rĂ¤knar med att Anschutz Entertainment Group ska ordna arenakonserter fĂśr att finansiera Stockholmsarenan, sĂĽ kommer dessa att konkurrera med det konsert- och festivalutbud som redan finns. Ă–veretablering leder i fĂśrlĂ¤ngningen till att vissa slĂĽs ut. Antingen drabbas de lokalt fĂśrankrade arrangĂśrerna, eller sĂĽ drabbas Anschutz (som inte ens har ett kontor i Sverige utan bara en c/o-adress till en advokatbyrĂĽ). I det senare fallet har Stockholms kommun lovat att ta pĂĽ sig kostnaden.

Om dessa saker â€“ stora kontra smĂĽ rum, kort sagt â€“ skriver jag fĂśrresten i mitt bidrag till en antologi som utkommer pĂĽ Volante fĂśrlag i november.

Det hĂ¤r inlĂ¤gget ska inte lĂ¤sas som ett referat av torsdagkvĂ¤llens samtal. MĂĽnga andra saker togs upp och visst blottades mot samtalets slut Ă¤ven en klyfta mellan Madeleine SjĂśstedt och Ann Mari Engel. FĂśrhoppningsvis kommer bĂĽda dessa tvĂĽ att sammanfatta sina synpunkter pĂĽ samtalet pĂĽ respektive blogg.

Joachim Strömbergson: Sectra får order från EU

Thu, 02 Sep 2010 19:16:39 +0000

Elektroniktidningen berättar att Sectra fått en stor order från EU för säker telefoni. EU-rådet har lagt ett ramavtal för att köpa in Sectras telefonlösning XS till höga chefer, tjänstemän m.fl och gäller under fyra år.

Sectra XS

Grattis Sectra! Det är alltid kul att se att det går bra för svenska säkerhetsföretag och XS är en smart produkt.

Sectra får order på höghastighetskrypto Elektronik i Norden rapporterar att Sectra fått en order från...
Sectra får stora order på kryptomobiler Elektroniktidningen rapporterar att Sectra fått stora beställningar på sin kryptomobil...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Marcin de Kaminski: Ny matig bok om The Pirate Bay

Thu, 02 Sep 2010 18:07:34 +0000

Lagom till uppvärmningen inför årets upplaga av rättegången mot The Pirate Bay släpps nu en fett matig bok med den självförklarande titeln “Efter The Pirate Bay“. Oavsett hur man vrider och vänder på det så är nog slutsatsen att det finns mer kring TPB än själva fildelningssiten. Det är det här omkringliggande fluffet som är det intressanta, skulle jag vilja säga.

Rasmus Fleischer har skrivit ingående om boken på Copyriot, Stefan Larsson har gjort detsamma på Cybernormer. Båda är författare till varsin text som återfinns i boken. Läs gärna, och köp (eller ladda hem) boken för att läsa mer!

Cybernormer.se: Hösten innebär fortsättning och nyheter

Thu, 02 Sep 2010 17:56:24 +0000

Hösten har verkligen rivstartat. Snart är det val, tätt följt av hovrättsförhandlingar i målet mot The Pirate Bay. Samtidigt sker en hel del nätpolitiskt såväl på EU-plan som närmare oss här i Sverige. Samtidigt fortlöper Cybernormers arbete när det gäller att fördjupa sig kring olika fenomen inom ramen för fältet “unga nätkulturer”. Fildelning och bild-publicering är något vi här med jämna mellanrum återkommer till, och det kommer vi förstås fortsätta med.

Rent praktiskt har jag (Marcin) fortsatt min bana in mot vetenskapens inre. Från och med i onsdags (faktiskt!) är jag inte bara knuten till Cybernormer på projektbasis, utan nu istället som doktorand vid Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet som ju projektet bor hos. Mitt huvudspår kommer där vara nätfilter i såväl bred som smal kontext, vid sidan om mitt tidigare intresse för allmän nätpolitik och nätbaserad interaktion.

Missa förresten för all del inte den bok som Stefan, trots idogt avhandlingsarbete, har skrivit om här. Med en närstående piraträttegång är det säkert dags för många att uppdatera det nätpolitiska tänket.

Spara och/eller dela med dig:

Copyriot: Krisland, del 3: Birgitta JĂłnsdĂłttir och populismen

Thu, 02 Sep 2010 13:01:45 +0000

FĂśrra inlĂ¤gget i serien om Island tog upp komikern JĂłn Gnarr och hans parodiska populistparti Besti flokkurinn som vann vĂĽrens lokalval i ReykjavĂk. DĂĽ ter det sig logiskt att nu presentera Ă¤nnu en fĂ¤rgstark islĂ¤nning som i finanskollapsens kĂślvatten trillat in i politiken: Birgitta JĂłnsdĂłttir, poet och sedan omvalet i april 2009 Ă¤ven ledamot av Alltinget. DĂ¤r har hon varit den drivande kraften bakom lagpaketet Immi som Ă¤r tĂ¤nkt att gĂśra Island till ett “yttrandefrihetsparadis“.

Birgitta JĂłnsdĂłttir Ă¤r dessutom talesperson fĂśr Wikileaks. DĂ¤rfĂśr Ă¤r hon extra intressant att lyfta fram just nu, nĂ¤r alla i Sverige verkar tro att Wikileaks Ă¤r lika med Julian Assange.
Kontrasten mellan de tvĂĽ Ă¤r fĂśr Ăśvrigt slĂĽende. Julian Assange Ă¤r programmerare som reser jorden runt, utan fast bostadsort och utan nĂĽgra uttalade ĂĽsikter annat Ă¤n den tekniskt grundade principen om fri information. Birgitta JĂłnsdĂłttir, dĂ¤remot, Ă¤r poet som stĂĽr stadigt med bĂ¤gge fĂśtterna i ReykjavĂk.
En titt pĂĽ hennes webbsida eller blogg ger en distinkt bild av hennes dragning till djupekologi, fĂśr att inte sĂ¤ga nyandlighet. Hon talar om hur “Gaia” vaknar till medvetande, om att bedriva politik utifrĂĽn intuition i stĂ¤llet fĂśr ideologi, bortom vĂ¤nster och hĂśger.
Vi lĂ¤ser i hennes personliga resumĂŠ om hur hon organiserade protester mot Irakkriget och att hon Ă¤r synnerligen engagerad till stĂśd fĂśr ett sjĂ¤lvstĂ¤ndigt Tibet. Vi lĂ¤ser pĂĽ Islandsbloggen att hon som parlamentariker bland annat har engagerat sig fĂśr fĂśrbud mot strippklubbar samt fĂśr att bryta de diplomatiska fĂśrbindelserna mellan Island och Israel. Hon Ă¤r skeptisk till EU-medlemskap men Ă¤ndĂĽ positiv till euron som valuta. FramfĂśr allt har hon kĂ¤mpat fĂśr att Alltinget ska sĂ¤ga nej till Icesave-Ăśverenskommelsen, ett nej som resolut bekrĂ¤ftades nĂ¤r islĂ¤nningarna i gemen fick folkomrĂśsta i vĂĽras.

Ur protesterna som inleddes nĂ¤r Islands finansvĂ¤sende kollapsade vĂ¤xte det fram ett antal grĂ¤srotsnĂ¤tverk. Birgitta JĂłnsdĂłttir var verksam med att koordinera dessa och ett resultat blev MedborgarrĂśrelsen, som bildades bara ĂĽtta veckor innan valet men Ă¤ndĂĽ erhĂśll 7 % och fyra mandat. Eftersom det uttalade syftet Ă¤r att stĂĽ upp fĂśr “vanligt folk” gentemot en korrupt elit sĂĽ mĂĽste partiet klassas som populistiskt, om Ă¤n i en helt annan mening Ă¤n Besti flokkurinn (vars seger i ReykjavĂks lokalval alltsĂĽ skedde ett drygt ĂĽr efter att MedborgarrĂśrelsen valts in i Alltinget).
Det krĂ¤vdes inte mĂĽnga mĂĽnaders parlamentarisk representation innan det rĂĽdde rejĂ¤lt infekterad stĂ¤mning inom MedborgarrĂśrelsen. Efter ett ĂĽr splittrades organisationen â€“ enligt Birgitta JĂłnsdĂłttir kuppades ĂĽrsmĂśtet av en fraktion, varefter parlamentarikerna i stĂ¤llet startade en ny organisation, rĂ¤tt och slĂ¤tt benĂ¤mnd RĂśrelsen. Ett vĂ¤l valt namn fĂśr ett parti med svĂĽrgreppad agenda.

RĂśrelsens webbsida Ă¤r helt pĂĽ islĂ¤ndska. MaskinĂśversĂ¤ttningar visar sig inte helt begripliga â€“ fĂśr ett komiskt exempel, se lĂ¤nklistan.
Ett visst hum om RĂśrelsens politiska prioriteter gĂĽr Ă¤ndĂĽ att fĂĽ utifrĂĽn sidor som “Policy“. Dels handlar det om att upprĂ¤tthĂĽlla vĂ¤lfĂ¤rd och fĂśrsvara den nationella kontrollen Ăśver naturresurser gentemot IMF:s ockupanttendenser. Dels om att genomfĂśra diverse demokratireformer, inklusive fler folkomrĂśstningar och mer personval.
LedamĂśterna fria att driva frĂĽgor pĂĽ egen hand, samtidigt som RĂśrelsen tycks vara mĂĽn om att fĂśrankra sitt parlamentariska arbete i Ăśppna grĂ¤srotsmĂśten varje vecka. De anser sig inte ha nĂĽgra ledare, men Birgitta JĂłnsdĂłttir Ă¤r inte bara gruppledare fĂśr RĂśrelsens parlamentariker utan har i praktiken Ă¤ven blivit dess internationella talesperson eftersom hon gĂ¤rna och vĂ¤l uttrycker sig pĂĽ engelska.

Det internationella intresset fĂśr Birgitta JĂłnsdĂłttir har i hĂśg grad medierats via nĂ¤tkanaler som mĂĽste betecknas som konspiracistiska. Tidigare ĂĽr blev hon intervjuad av Alex Jones och dĂ¤refter av Henrik Palmgren pĂĽ Red Ice Radio. De senare har uppmĂ¤rksammats fĂśr att torgfĂśra teorier om hur en judisk konspiration styr vĂ¤rlden. Vilka kopplingar som dessa konspiracister Ă¤n har sĂĽ ska det givetvis inte hĂĽllas mot Birgitta JĂłnsdĂłttir.
Intrycket som ges vid lyssnande pĂĽ delar av intervjuerna Ă¤r snarare att hon Ă¤r sĂĽ vĂ¤ltalig att de intervjuande mĂ¤nnen knappt fĂĽr en chans att driva samtalet ĂĽt sitt eget hĂĽll. Alex Jones kĂśr fĂśrstĂĽs som Alex Jones-grej, som framfĂśr allt handlar om att betona konflikten mellan “Island” och “bankirerna” â€“ en nationalstat mot en liten grupp av elaka kosmopoliter. Birgitta JĂłnsdĂłttir lĂĽter sig inte drivas riktigt dit, Ă¤ven om den populistiska retoriken av “folket” mot “eliten” Ă¤r klart kompatibelt.
Alex Jones hetsar pĂĽ om att Island mĂĽste utfĂ¤rda arresteringsorder mot bankirer, “to signify that they are the criminals, they are the bad guys

“. Vad han brinner fĂśr Ă¤r ressentimentets politik, av att skylla pĂĽ nĂĽgon annan. Birgitta JĂłnsdĂłttir talar hellre om grĂ¤nsrotsorganisering och sjĂ¤lvverksamhet. Men i den andra radiointervjun nĂ¤mner hon Ă¤ven att hon tror sig ha identifierat en “economic hit man” som personligt huvudansvarig fĂśr Islands kollaps, Ă¤ven om hon Ă¤nnu inte vill nĂ¤mna nĂĽgot namn. Att betrakta det finansiella systemet som djupt korrupt, vilket Birgitta JĂłnsdĂłttir uppenbarligen gĂśr, Ă¤r inte detsamma som att reducera det till en sammansvĂ¤rjning av nĂĽgra fĂĽ.

PĂĽ sin blogg rekommenderar hon fyra filmer om ekonomi: Money as debt

, The money masters, The secret of Oz samt Capitalism â€“ a love story. Kombinationen Ă¤r kanske karakteristisk fĂśr den ekonomikritik som varken fĂśrstĂĽr sig som vĂ¤nster eller hĂśger. Men ingenting tyder pĂĽ att Birgitta JĂłnsdĂłttir skulle intressera sig nĂ¤mnvĂ¤rt fĂśr Ron Paul-hĂśgerns idĂŠer om ĂĽtergĂĽng till guldmyntfot. Snarare lutar hennes ekonomiska populism ĂĽt vĂ¤nster. Hennes egen minidokumentĂ¤r om finanskollapsen avslutas med en hĂ¤nvisning till Naomi Klein. Och nĂ¤r hon intervjuas om EU ger hon prov pĂĽ en nyanserad kritik som inte Ă¤r av det nationalistiska slaget.

BĂĽda de konspiracistiska radiovĂ¤rdarna, Alex Jones och Henrik Palmgren, blir entusiastiska nĂ¤r Birgitta JĂłnsdĂłttir talar om att Ăśverskrida en gammal ĂĽtskillnad mellan vĂ¤nster och hĂśger. Vad som rĂ¤knas Ă¤r inte ideologier utan the issues, menar de alla. Birgitta JĂłnsdĂłttir sĂ¤ger till Alex Jones:

we are also working on this level that we think left and right is redundant, what we really need to focus on are the issues and our causes.
Our movement does not define itself as left or right. Our main objective is to bring the power to the people, the power that they rightfully own, back to them.

SĂĽdana analyser vĂ¤cker flera frĂĽgetecken. Vilka Ă¤r de “issues” som bara antas finnas dĂ¤r? Vem bestĂ¤mmer vad som Ă¤r en “issue”? Vilka Ă¤r “folket” och hur stĂ¤ller man sig till motsatta intressen inom detta folk? Premissen Ă¤r att makt Ă¤r nĂĽgonting som kan innehas. Makten ska ges tillbaka till folket. Folket har alltsĂĽ tidigare â€“ nĂ¤r? â€“ innehaft makten, men sedan fĂśrlorat den.

Allt detta Ă¤r klassiska frĂĽgor att stĂ¤lla nĂ¤r populistiska rĂśrelser dyker upp. Att stĂ¤lla dem Ă¤r inte detsamma som att kategoriskt dĂśma ut rĂśrelserna i frĂĽga, exempelvis RĂśrelsen â€“ eller Wikileaks.

Mathias Klang: Detta är inte en robot!

Thu, 02 Sep 2010 08:43:38 +0000

Flera tidningar rapporterar att en fjärrstyrd vårdrobot, kallad Giraffen, ska införas på prov i Katrineholm (GP) – Naturligtvis tycker jag att detta är otroligt spännande och läser glatt vidare – men blir snabbt besviken:

Roboten, som kan beskrivas som en fjärrstyrd webbkamera, ska stå hemma hos äldre som behöver tillsyn, skriver Katrineholms-Kuriren. Vårdpersonal och anhöriga kan ringa upp roboten och genom webbkameran och en skärm kan de sedan kommunicera.

-Många äldre känner sig i dag ensamma. Människor kan vi aldrig ersätta, men vi måste titta på alla möjligheter, säger ordföranden i kommunens vård- och omsorgsnämnd Monica Johansson (S).

Vem har köpt denna PR jippo? Eller använder man nu begreppet robot för att ge sken av att apparaten är mer användbar än den faktiskt är? Enligt wikipedia är en robot:

A robot is an automatically guided machine which is able to do tasks on its own, almost always due to electronically-programmed instructions. Another common characteristic is that by its appearance or movements, a robot often conveys a sense that it has intent or agency of its own.

Giraffen är ingen robot det är en dator med webkamera och kommunikationsmöjlighter – något som skulle kunna snickras ihop med befintlig tillgänglig gratis mjukvara och ett besök till Clas Ohlson. Men självklart är detta inget trendig. Giraffen har ingen förmåga att agera självständigt på något sätt. Egentligen handlar det om en fjärrstyrd kamera med kommunikationsmöjlighter. Istället för vård erbjuder vi gamla kameraövervakning. Men detta är inte speciellt attraktivt därför använder man lite mer plast och kallar det för en robot så blir det helt plötsligt viktigare än den egentligen är.

Det som kvarstår är en känsla av att vården har låtit sig luras.

Ubuntutips.se: Visst blev det tyst här...

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Thu, 02 Sep 2010 07:39:58 +0000

För alla er som undrar varför det inte kommer nya inlägg på min sida kan jag berätta att jag fick ett uppdrag att hålla föreläsningar inom analog audio-teknik i Stockholm. Uppdraget gäller flera terminer och för mig som pensionär var detta ett glädje-besked då jag på så sätt kom tillbaka till mitt gamla yrke. Samtidigt kommer jag inte att ha tid över för att posta nya tips på min sida här sålänge uppdraget pågår.

Cybernormer.se: Bokrelease 8 sep i STHLM

Wed, 01 Sep 2010 20:09:21 +0000

Med anledning av att boken Efter The Pirate Bay släpps hålls en release i Stockholm. Redaktör Jonas Andersson skriver:

Boken håller som sagt på att bli tillgänglig nu i dagarna, och “släppet” den 8 sept är tänkt som ett enkelt panelsamtal med Anders Rydell och oss redaktörer, samt möjligtvis några av de medverkande, på pressklubben Desken (på baren Kåken i Stockholm). Ni är alla givetvis varmt välkomna! Återkommer med mer info om det, spika gärna den 8 i almanackan.

Så: Baren Kåken, restaurang 1900:s bakficka. Regeringsgatan 66. Onsdag 8 september. Redaktörerna Pelle Snickars och Jonas Andersson är där, i samtal med skribenten och författaren Anders Rydell, som skrev Piraterna. De svenska fildelarna som plundrade Hollywood ihop med Sam Sundberg. Förhoppningsvis är en och annan av de 17 författarna till bidragen i Efter The Pirate Bay där. Jag kan inte komma. Sitter fastkedjad vid mitt avhandlingsmanus i Malmö.

Uppdatering (bild med inbjudan). Boken kan man köpa billigast på plats med andra ord.

Spara och/eller dela med dig:

Marcin de Kaminski: Hur ska man förstå Youtubefilmer på lärare?

Wed, 01 Sep 2010 10:47:58 +0000

Igår var jag med i det lokala nyhetsmagasinet 30minuter, som sänds via tv och nät. Ämnet för dagen var att elever filmar lärare och lägger ut filmklippen på Youtube. Jag håller på med en lite längre post i ämnet till Cybernorm-bloggen, men vill i alla fall kasta ut programmet här så att fler kan få fundera några varv.

Samtalet i sig var väldigt bra. Både Marcus Samuelsson, forskare vid Liu, och Sofia Jannati, elevkårsordförande från Folkungaskolan i Linköping, hann jag dessutom prata med en del efter programmet också vilket kändes kreativt. Även Hans Flygare, som förstås talar utifrån ett lärarfackligt perspektiv, hade många vettiga funderingar i frågan.

Ubuntu.se: VLC med ny PPA

Wed, 01 Sep 2010 00:44:00 +0000

För att kunna använda den senaste versionen av Mediaspelaren VLC finns det ett nytt Launchpad PPA då den nuvarande lades ner. Citat: Think you all knew this already, the c-korn/vlc ppa has been removed by the author himself. You can't live without PPAs in Ubuntu especially for most downloaded apps like VLC. Guys at LFFL have made a dedicated PPA for VLC. I just gave it a try and it worked awesome.

Läs mer här.

Copyriot: SĂ¤g hej till justitieministerns son

Wed, 01 Sep 2010 00:18:56 +0000

Justitieminister Beatrice Ask har en 28-ĂĽrig son som heter Victor Wennerholm. Ă„ven han Ă¤r aktiv moderatpolitiker (ersĂ¤ttare i Stockholms fastighetsnĂ¤mnd samt kandidat till kommunfullmĂ¤ktige).
FĂśrst och frĂ¤mst Ă¤r han emellertid en sĂĽ kallad “pick up-artist” (PUA). En av de otaliga unga mĂ¤n som lĂ¤st Neil Strauss bok Spelet och blivit frĂ¤lst pĂĽ att livets mening handlar om att lĂ¤ra sig fĂśrfĂśrelsens konst. HĂ¤r fĂśrstĂĽdd som konsten att manipulera sig till sex. Vilket fĂśr PUA-snubbarna handlar om att knĂ¤cka de orubbliga koder som antas styra kvinnors respektive mĂ¤ns beteende. Victor Wennerholm har utfĂśrligt berĂ¤ttat sitt livs historia i lite olika sammanhang.

Numera kallar sig Victor Wennerholm fĂśr “attraktionscoach”. Sedan tre ĂĽr driver han fĂśretaget Charismatic Revolution HB, tillsammans med nĂĽgra vĂ¤nner. AffĂ¤rsidĂŠn baserar sig pĂĽ helgkurser i hur man raggar upp kvinnor att ha sex med, dĂ¤r seminarium varvas med krogbesĂśk, fĂśr vilket vissa osĂ¤kra killar gĂ¤rna betalar 6500 kronor. Den som “bedĂśms lĂ¤mplig” bjuds in till en pĂĽbyggnadskurs fĂśr 8000 kronor. Allt fĂśr att lĂ¤ra sig hemligheter som “alfakonceptet“.

Victor Wennerholms har ingen fĂśrstĂĽelse fĂśr dem som ifrĂĽgasĂ¤tter de stereotyper som lĂ¤rs ut, tvĂ¤rtom skriver han:

Problemet i den moderna â€kĂśnsdebattenâ€ Ă¤r att vi skapat ett till stor del kastrerat samhĂ¤lle dĂ¤r det anses grisigt att Ăśverhuvudtaget lyfta Ă¤mnet om skillnader mĂ¤n och kvinnor emellan.

Syftet med detta inlĂ¤gg Ă¤r dock inte alls att diskutera PUA-fenomenet eller de kurser som Charismatic Revolution ger. Nej, nu ska det handla om hur Victor Wennerholm behandlar immateriella rĂ¤ttigheter. Eftersom han Ă¤r moderat politiker och dĂ¤rtill son till sjĂ¤lvaste justitieministern blir den saken inte helt ointressant.

Tidigare i somras fick Charismatic Revolution HB en ny webbsida, fĂśr vilken Victor Wennerholm sjĂ¤lv uppger sig vara ansvarig. Notera sidhuvudet som hela tiden visas:

Som en del av sidhuvudet integrerar Charismatic Revolution logotyperna fĂśr 11 stora massmediefĂśretag: TV4, SvD, SR, NRJ, Expressen, Rix, Aftonbladet, TV5, DN, Mix Megapol och SVT. Om man letar runt lite pĂĽ sidan upptĂ¤cker man att dessa massmedier alla har uppmĂ¤rksammat fĂśretagets verksamhet, vilket jag antar att Victor Wennerholm Ă¤r himla stolt Ăśver. Hur som helst Ă¤r detta allt annat Ă¤n uppenbart nĂ¤r man surfar runt pĂĽ sidan. Logotypernas syfte tycks vara att fĂĽ det att framstĂĽ som att Charismatic Revolution har ett affĂ¤rsmĂ¤ssigt samarbete med mediefĂśretagen. Jag Ă¤r inte jurist, men tĂśrs Ă¤ndĂĽ sĂ¤ga att detta Ă¤r ett solklart fall av varumĂ¤rkesintrĂĽng.

NĂ¤r mediebolagens jurister upptĂ¤cker sidan sĂĽ kan Victor Wennerholm rĂ¤kna med att en hel drĂśs av hotfullt formulerade brev. DĂ¤r kommer att antydas saftiga skadestĂĽnd om inte logotyperna tas bort. Man kan frĂĽga sig om hans mamma har sett hemsidan. Reagerade hon dĂĽ inte, hon som trots allt Ă¤r ansvarig minister fĂśr att upprĂ¤tthĂĽlla lagar till skydd fĂśr varumĂ¤rken? Fast eftersom den nya sidan bara Ă¤r ett par mĂĽnader gammal Ă¤r det fĂśrstĂĽs fullt mĂśjligt att hon inte har sett den.

En extra skruv pĂĽ historien ges av att Victor Wennerholm vid tidigare tillfĂ¤lle har uttalat sig i pressen sĂĽsom aggressiv fĂśrsvarare av det egna fĂśretagets immateriella rĂ¤ttigheter. Det var efter att Eva Dozzi publicerat romanen Pick up, tĂ¤nkt som en kritik av PUA-kulturen. Den baserade sig delvis pĂĽ just de kurser som ges av Charismatic Revolution och bokens inledningsord visade sig vara kopierade frĂĽn Charismatic Revolutions blogg, men fĂśrlaget hĂ¤nvisade fĂśrstĂĽs till citatrĂ¤tten. Victor Wennerholm nĂśjde sig inte med detta, utan uttalade sig i DN:

â€“â€‰FĂśrutom upphovsrĂ¤tten finns en annan del av juridiken som sĂ¤ger att om hon byggt sĂĽ stora delar av boken pĂĽ vĂĽr verksamhet, att hon inte hade kunnat skriva den utan oss, sĂĽ fĂĽr hon inte gĂśra det utan vĂĽrt godkĂ¤nnande, sĂ¤ger en av CR:s Ă¤gare Victor Wennerholm.

Vilken denna andra del av juridiken skulle vara Ă¤r hĂśljt i dunkel. Klart Ă¤r dock att om den funnes sĂĽ skulle journalistik i allmĂ¤nhet vara omĂśjlig att bedriva. Alla de journalister som i ĂĽr ger ut bĂścker om Sverigedemokraterna skulle vara tvungna om att fĂśrst be om Sverigedemokraternas godkĂ¤nnande, och sĂĽ vidare. Men kanske fĂśresprĂĽkar denna moderatpolitiker, som tillika Ă¤r justitieministerns son, en sĂĽdan lag?
PĂĽ forumet avhĂśll sig Victor Wennerholm frĂĽn de juridiska spekulationerna. I stĂ¤llet gjorde han sig lustig Ăśver hur namnen pĂĽ Eva Dozzis romanfigurer klingade “gay”.

Om du vill se Victor Wennerholm i Stockholms kommunfullmĂ¤ktige Ă¤r det bara att stoppa en moderat valsedel i lĂĽdan. Helst ska det vara valsedeln fĂśr Norrmalmâ€“Ă–stermalmâ€“Gamla Stan, dĂ¤r han ĂĽterfinns pĂĽ plats 29, vilket dock Ă¤r en bra bit under Anton Abele. Om du dĂ¤remot inte kĂ¤nner dig ĂśverfĂśrtjust Ăśver tanken pĂĽ snubbar som dessa i politiken, dĂĽ kan du alltid fundera pĂĽ att annat parti.

Cybernormer.se: Ny bok: Efter The Pirate Bay

Tue, 31 Aug 2010 23:28:22 +0000

Det har kommit en ny bok som behandlar den nätpolitiska debatten från olika håll, med namnet Efter The Pirate Bay. Redaktörer är Jonas Andersson, mediaforskare med intressen åt det digitala och Pelle Snickars, docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef på Kungliga biblioteket, som ger ut boken i serien Mediehistorisk arkiv.

Förutom att den erbjuds till ett sympatiskt pris, känns antologin med sina 17 bidrag ovanligt intressant och aktuell, med texter från många av de som märkts i den nätpolitiska debatten i det senaste. Kul att vara med i en bok som kostar runt 70 kronor och som släpps fritt (här är en pdf) under Creative Commons-Licens istället för en som kostar 1534 kr och som är inlåst och svåråtkomlig.

Vi är ett par stycken som utvecklar teman relaterade till metaforanvändning, något även en av de bidragande författarna, Rasmus Fleischer, uppmärksammat. Här kan jag lyxa till med att låta Rasmus recension stå för fiolerna i vad mitt bidrag handlar om:

Detta problematiseras av Stefan Larsson som belyser hur metaforerna flöde och exemplar samexisterar. Även de kommersiella aktörer vars affärsidé är att erbjuda flöden måste förhålla sig till det juridiska ramverk som utgår från att de som flödar ändock är enskilda exemplar, försedda med en tänkt prislapp. Därav de fullständigt absurda siffror som Stockholms tingsrätt räknade ut i skadeståndet för The Pirate Bay.
Stefan Larssons bidrag till antologin är även det som mest uttalat teoretiserar metaforernas betydelse. Hans utgångspunkt är en bok som har utövat stort inflytande inom kognitionsforskningen, Metaphors we live by (1980) av George Lakoff och Mark Johnson. Dessa hävdar att inte bara vårt tänkande utan även vårt handlande är djupt metaforstyrt. Nätets politik kan då förstås som en strid om vilka metaforer som ska gälla.

Det är en bra beskrivning, även om sista meningen förenklar. Många i antologin skriver om vad vi uppfattar som tydliga figurativa metaforer, men en poäng jag vill lyfta fram i min text är att metaforanvändningen går till på ett mer fundamentalt plan än så. Det blir ju lite pedagogiskt svårt eftersom jag själv ägnar mest möda åt en explicit metafor som just ingår i ett slags kamp om nätets politik. Exemplarmetaforen är dock av ett sådant slag att vi inte lika lätt uppfattar den som en metafor, som vi kanske enklare gör med ”molnet” i cloud computing eller ”pirat” i piratpartiet.

En längre poäng i min text än den Fleischer redovisar är att rätten inte alls är värderingsfri, om någon trodde det, men också att den kan leda till absurda konsekvenser utan att det ens uppmärksammas som något inneboende problem hos rätten. Jag analyserar en central del hos upphovsrätten i termer av konceptuella metaforer. Metaforer brukar ju betraktas som något uteslutande knutet till språkliga konstruktioner snarare än tankemässiga. Som kontrast till minimalistiska föreställning av metaforer har språk- och kognitionsforskarna George Lakoff och Mark Johnson visat att ”metaforer finns överallt i vårt vardagsliv, inte bara i språket utan även i tanke och handling. Våra vanliga begreppsmässiga system, enligt vilka vi både tänker och agerar, är i grunden metaforiska till sin karaktär”. Metaforer och de föreställningar de bygger på uppstår ur vårt interagerande med vår fysiska och sociala omgivning. De är härledda ur kroppsliga upplevelser (”balansen” håller dig upprätt; ”mer är upp” för när du lägger saker på varandra så höjs högen ”uppåt”) (Lakoff 1993, s 240), visuella bilder (lagens ”långa arm”). (se Berger 2009, s 262-266).

Med detta konceptuella metaforbegrepp kan man analysera sig in bakom dolda värdestrukturer i formuleringar. Speciellt intressant blir det i rättsliga formuleringar, eftersom dessa har en explicit maktapparat knuten till sig som kan styra marknader, låsa in människor, premiera monopol och så vidare. Vidare kan man säga att kan man kontrollera formuleringen av dessa imperativ kan man även rama in föreställningar om hur verkligheten är uppbyggd. Och om man skulle vilja protestera mot imperativet, men inte förstått att man redan köpt och tagit till sig den metaforapparat som det är uppbyggt kring så kommer man finna sig i den extremt utsatta och svårmanövrerbara positionen att man inte bara försöker argumentera mot imperativet men också förhåller sig i underläge eftersom man låtit sin motståndare rama in debatten med sin version av tillvaron.

En sådan dold värdestruktur i upphovsrätten är dess bundenhet till ”exemplar” och därmed kontroll över dessa. När de exemplar som upphovsrätten reglerade i en analog tillvaro också skulle regleras i en digital tillvaro expanderades begreppet ”exemplar” till att innefatta även de digitala ”exemplaren”, trots att dessa inte är bundna av samma begränsningar och karakteristika som sina föregångare. Konsekvenserna blir – tada – stundtals absurda.

Rasmus gör förresten en bra och viktig samtidshistorisk exposé i antologin, fylld av rättssociologiska poänger som att enskilda lagförslag som rör nätmiljön inte kan betraktas utifrån sin omedelbara (tänkta) effekt. Konsekvenserna är långt större och mer svåröverblickbara än så. Nätets karaktär är sådant (generativt) att entiteter kan splittras upp eller aggregeras, som The Pirate Bay, flödena gömmas, anonymisering förstärkas, krypteras, och alternativa lösningar erbjuds ständigt, om det så är mot spotifyreklamljudet eller bevarande av den data som streamtjänsterna är menade att inte lämna kvar. Exposén är viktig just för att den nyanserar allt det som vi retrospektivt tenderar att helt vulgärt förenkla och polarisera. Rasmus diskuterar inledningsvis piratestetikens död, som jag även varit inne på i en post och diskuterar metaforrelationen vatten och Internet. Rasmus kretsar påfallande ofta kring rättens roll i nätpolitiken, vilket gör hans text rättssociologiskt intressant, om man nu inte skulle tilltalas nog av nätpolitiska analyser.

Övriga medverkande i Efter The Pirate Bay är

Jonas Andersson, Leif Dahlberg, Andreas Ekström, Rasmus Fleischer, Lars Ilshammar, Peter Jakobsson, Daniel Johansson, Nicklas Lundblad, Tobias Nielsén, Karl Palmås, Kristoffer Schollin, Karl Sigfrid, Pelle Snickars, Oscar Swartz, Johan Söderberg, Nina Wormbs.

Andra om boken:
Andreas Ekström
Staffan Malmgren om dess licens
Copyriot var först ut med tillgängligörande.

Jag har varit inne på tankekonstruktionernas inlåsningar i upphovsrätten tidigare, i termer av conceptions, eller föreställningar. Och har skrivit om det i en antologi från presentatörer på FSCONS 2008. Finns i tryck här.

Spara och/eller dela med dig:

Copyriot: Krisland, del 2 / Trolltyg, del 12: HelvĂtis fokking fokk!

Tue, 31 Aug 2010 13:07:17 +0000

ReykjavĂk, hĂśsten 2008. Kollapsen av Islands finansvĂ¤sende fĂśljdes av stĂ¤ndigt tilltagande demonstrationer mot regeringen. Efter tre mĂĽnader och lite tĂĽrgas avgick regeringen, vilket fĂśrvisso var ett krav som demonstranterna hade stĂ¤llt. Ă„ndĂĽ sammanfattade nog ingen kĂ¤nslan pĂĽ gatan bĂ¤ttre Ă¤n den hĂ¤r mannen:

HelvĂtis fokking fokk! En av Islands mer vĂ¤lkĂ¤nda tevekomiker iscensatte i en sketch hur det troligen gick till nĂ¤r plakatet producerades:

Komikerns namn Ă¤r JĂłn Gnarr och hans populĂ¤ra parodier pĂĽ islĂ¤ndsk politik fortsatte. Ett av hans drag var att starta en parodi pĂĽ ett populistiskt parti: Besti flokkurinn, “Det bĂ¤sta partiet”. Detta var ett ĂĽr efter HelvĂtis fokking fokk, i slutet av 2009. Ett halvĂĽr senare valdes JĂłn Gnarr till borgmĂ¤stare i ReykjavĂk.
Vid lokalvalet i vĂĽras blev Besti flokkurinn, till flertalets fĂśrvĂĽning, stĂśrsta parti med 35 procent av rĂśsterna. Samtliga Ăśvriga partier fĂśrlorade mandat i proportionerlig utstrĂ¤ckning: alla andra partier fĂśrlorade mandat i ungefĂ¤r lika hĂśg utstrĂ¤ckning: konservativa SjĂ¤lvstĂ¤ndighetspartiet, Socialdemokraterna, VĂ¤nsterpartiet de grĂśna och det agrarliberala Framstegspartiet. JĂłn Gnarr kunde diktera villkoren fĂśr en koalition: Endast de partier vars ledamĂśter sett alla fem sĂ¤songer av The Wire kunde komma pĂĽ frĂĽga. Sedan i somras styrs ReykjavĂk av en koalition mellan Besti flokkurinn och socialdemokraterna.

JĂłn Gnarr kallar sig fortfarande fĂśr “anarkist”. Hans bakgrund Ă¤r inom den islĂ¤ndska punkscenen. Island Ă¤r litet â€“ hans fru uppges vara bĂ¤sta vĂ¤n med BjĂśrk GuĂ°mundsdĂłttir, om det skulle intressera nĂĽgon. En av valparollerna fĂśr Besti flokkurinn var att avskaffa korruptionen genom att delta i den helt Ăśppet. SĂĽvitt jag fĂśrstĂĽr har JĂłn Gnarr levt upp till detta genom att anstĂ¤lla gamla punkrockare i administrationen. Ă„ven andra paroller, sĂĽsom fri tllgĂĽng till handdukar pĂĽ stadens badhus, tycks det nya styret fĂśrsĂśka leva upp till.
Andra paroller Ă¤r svĂĽrare att realisera. Exempelvis gick Besti flokkurinn Ă¤ven till val pĂĽ att krĂ¤va en jĂ¤rnridĂĽ kring varje familj, eftersom familjen Ă¤r det viktigaste som finns och fĂśrtjĂ¤nar starkast mĂśjliga skydd. Inte fĂśr inte har partiet beskrivits som “anarko-surrealistiskt”.
Vad Ă¤r anarkosurrealismens svar pĂĽ frĂĽgan om vem som ska styra ReykjavĂks kommunala energibolag, en av stadens centrala maktpositioner? Inte sĂĽ spĂ¤nnande som mĂĽnga nog kan ha hoppats. Besti flokkurinn har tillsatt en affĂ¤rsman som anses besitta kompetensen fĂśr att reda upp i det kaos som Ă¤ven drabbat energibolaget, mot en mĂĽnadslĂśn pĂĽ sisĂĽdĂ¤r en miljon islĂ¤ndska kronor.
“Om folk hade vetat detta sĂĽ hade de nog inte rĂśstat pĂĽ JĂłn Gnarr”, berĂ¤ttar filosofen BjĂśrn Ăžorsteinsson fĂśr mig utanfĂśr FĂ¤rgfabriken, efter seminariet om “Nordens u-land”. Han Ă¤r fĂśga road av JĂłn Gnarr. Sista talaren pĂĽ seminariet, konstnĂ¤ren Hildur MargaretardottĂr, var dĂ¤remot sjĂ¤lv engagerad i Besti Flokkurinn och valde att avsluta det hela med att visa partiets valsĂĽng â€“ en version av Tina Turners “Simply the best”:

Besti Flokkurinn har trollat partipolitiken â€“ for the lulz. Att ta stĂ¤llning till det hela Ă¤r ytterst svĂĽrt, om inte omĂśjligt, fĂśr den som inte sjĂ¤lv har erfarenhet av den mycket speciella situation som sedan tvĂĽ ĂĽr rĂĽder pĂĽ Island. Allting kretsar dessutom kring personen JĂłn Gnarr, i vilken skĂĽdespeleri och politik nu fullstĂ¤ndigt har flutit ihop. Kanske kan resultatet rentav benĂ¤mnas som en postdramatisk populism och om det begreppet Ă¤r omĂśjligt att bli klok pĂĽ sĂĽ Ă¤r det desto mer passande fĂśr att beskriva det politiska lĂ¤get pĂĽ Island.

Jag kan tĂ¤nka mig tvĂĽ olika tolkningar av Besti Flokkurinns valseger. UtifrĂĽn ett pessimistiskt perspektiv Ă¤r det lĂ¤ttare att se positivt pĂĽ trollkonsten. JĂłn Gnarr kan nĂ¤mligen effektivt ha blockerat vĂ¤gen fĂśr nĂĽgonting mycket sĂ¤mre. LĂ¤ngtan efter en stark ledare Ă¤r en av mĂĽnga politiska passioner som idag samexisterar pĂĽ Island. Men det Ă¤r svĂĽrt att tĂ¤nka sig att nĂĽgon skulle lyckas med det populistiska tricket nĂ¤r JĂłn Gnarr redan har genomfĂśrt det â€“ som parodi. DĂ¤rfĂśr Ă¤r det svĂĽrt att fĂśrestĂ¤lla hur en islĂ¤ndsk Berlusconi, eller liknande, skulle kunna stĂĽ upprĂ¤tt och bibehĂĽlla sitt strĂĽlkastarljus.
Eller sĂĽ utvecklas JĂłn Gnarr en helt ny typ av populistisk ledarfigur, bortom berlusconismen. Risken Ă¤r liten men kan inte uteslutas, sĂ¤rskilt inte med tanke pĂĽ hur mĂĽnga gĂĽnger Berlusconi avfĂ¤rdades som en pajas. JĂłn Gnarr mĂĽ kalla sig fĂśr anarkist men han bĂ¤r enligt sina kritiker pĂĽ ett auktoritĂ¤rt drag. Och om han fĂśrsvinner Ă¤r frĂĽgan vem som intar den upplysta platsen â€“ i vĂ¤rsta fall ersĂ¤tts ett lulztroll med ett sorgetroll.

Bortsett frĂĽn dessa pessimistiska resonemang sĂĽ har vĂ¤nsterintellektuella som BjĂśrn Ăžorsteinsson ett mer nĂ¤rliggande skĂ¤l att vara skeptiska mot JĂłn Gnarr. Hans intĂĽg i politiken, menar de, har mest av allt blockerat ett genuint folkligt engagemang fĂśr samhĂ¤llsfĂśrĂ¤ndring.

Eftersom det hĂ¤r inlĂ¤gget Ă¤ven blev ett ĂĽterupplivande av trolltygsserien blir det vĂ¤l lĂ¤mpligt att avsluta med ett typiskt citat frĂĽn ReykjavĂks nya borgmĂ¤stare JĂłn Gnarr. FĂśljande Ă¤r ett utdrag ur ett slags programfĂśrklaring (tipstack till Johan Folin):

I am one of many Icelanders that believe in elves and trolls. I mainly believe in Moomin elves. It is more of a certainty than a belief. I have seen them and touched them. I know they exist. I have been to Moominworld in Naantali, Finland. I have evidence; photographs, video recordings and witnesses. I had a good talk with Moomin Papa. He told me that life in Moominvalley was much better after Finland joined the EU. He encouraged us Icelanders to join the EU. He also said that the Moomins had always existed, long before Tove Jansson “invented” them. The Moomins are eternal, at least in books.

Piratpartiet: Mad Cranium - Vote4Pirate

Tue, 31 Aug 2010 12:42:51 +0000

Förhandstitt:

Mad Cranium - Vote4Pirate
http://www.madcranium.com/

Music: David Oskarsson
Lyrics: Göran Widham
Producenter: Mikke Svensson, David Radszuweit & Candice Lee Olin
Crew: Elena Pryanikova & Johannes Pohl

Delas under Creative Commons
AT-NC-SA

Mathias Klang: NASA på Flickr

Tue, 31 Aug 2010 10:01:24 +0000

Internet Archive, NASA, & Flickr lanserar nu NASA on The Commons för att tillgängliggöra NASAs otroliga bildsamling. Som andra deltagare på Flickr kommer NASA on The Commons tillåta besökare att lägga till taggar, nyckelord mm

“NASA’s long-standing partnership with Internet Archive and this new one with Yahoo!’s Flickr provides an opportunity for the public to participate in the process of discovery,” said Debbie Rivera, lead for the NASA Images project at the agency’s headquarters in Washington. “In addition, the public can help the agency capture historical knowledge about missions and programs through this new resource and make it available for future generations.”

Läs mer om NASA on The Commons.

Bild: Albert Siepert Points Out Highlights of Apollo 10 Liftoff to Belgium King and Queen (No known copyright restrictions)

Collection: NASA Great Images in Nasa Collection. Full Description: Kennedy Space Center Deputy Director for Administration, Albert Siepert, seated at left on third row, points out highlights of Apollo 10 liftoff to Belgiums King Baudouin and Queen Fabiola. Next to the queen is Mrs. Siepert. Former Vice President Hubert Humphrey, in baseball cap at right, talks with Mr. And Mrs. Emil Mosbacher, seated next to him. Mr. Mosbacher is the Chief of U.S. Protocol. The Apollo 10 astronauts were launched by an Apollo/Saturn V space vehicle at 12:49 pm EDT, May 18, 1969, from KSC launch complex 39B. Date: 05/18/1969 Original url: grin.hq.nasa.gov/ABSTRACTS/GPN-2002-000010.html

Mathias Klang: Befria musiken och välkommen tillbaka

Tue, 31 Aug 2010 09:44:20 +0000

Vännen Cyberlaw är en av Sveriges ursprungliga bloggar kring teknologi och juridik har varit tyst alldeles för länge. Därför var det enormt kul att se att Kalle bloggade nyligen om en intressant försök till att öka tillgängligheten till klassisk musik genom att befria den från upphovsrättens begränsningar. Cyberlaw skriver om ett spännande projekt på Kickstarter:

Upphovsrätten gäller som bekant under upphovsmannens livstid och därefter ytterligare 70 år. Varför har då även en CD med Beethoven, som dog för 183 år sedan, symbolen © precis som vilken annan skiva som helst? Jo det beror på att det är flera rättigheter inblandade när musik spelas in. Musikerna som framför musiken har rättigheter, den som har framställt inspelningen har rättigheter, osv… Trots att Beethovens verk i sig är fria är det alltså inte lätt att hitta en fri inspelning av dem. Det försöker projektet Musopen ändra på. De samlar in pengar för att helt enkelt hyra en orkester för att spela in klassisk musik och därefter avsäga sig alla rättigheter till den.

De samlar in pengar genom Kickstarter, vilket innebär att man inte ger dem pengar direkt utan lovar att ge dem pengar om de lyckas samla in tillräckligt många löften för att projektet ska bli av. Når de målet inom den utsatta tiden dras den summa man lovat från kreditkortet, annars betalar man inget.

Det är inte ovanligt att bloggare går igenom skrivtorka men det är alltid kul när en bekant röst kommer tillbaka från tystnaden. Välkommen hem Cyberlaw!

Påvels blogg: PortableApps ännu bättre

Tue, 31 Aug 2010 09:32:40 +0000

Jag har tidigare skrivit om PortableApps, ett väldigt bra sätt att ta med sig kontoret i på ett USB-minne. Nu har programsviten blivit ännu bättre.

Jag hade inte använt PortableApps på ett litet tag när jag köpte ett USB-pinne, just för att ha PortableApps på. Då jag installerade upptäckte jag att det glädjande nog går att få in två av mina favoritprogram Dropbox och Zotero. Det kunde man inte innan, i alla fall inte utan mycket pillande.
Med Dropbox synkroniserar man filer via molnet. Därför behöver man inte synkronisera USB-pinnen manuellt då man kommer hem, utan arbetar alltid med de senaste versionerna av sina dokument. USB-minnen är numera så stora att man både får plats med PortableApps och en DropBox på några GB.
Zotero är en suverän referenshanterare som installeras som ett tillägg till Firefox.
Det var enkelt att få igång programmen. En portabel Dropbox laddade jag hem härifrån. Den måste installeras i Windows. Filen läggs på USB-stickan och installeras som vanligt. Därefter är det bara att länka Dropboxen till sitt Dropboxkonto. Om den varianten av portabel Dropbox inte fungerar på ditt USB-minne, finns det länkar till andra varianter på sidan jag länkar till som kanske passar bättre.
Zotero var litet pilligare. Jag fick ändra sökvägarna i Zoteroinställningarna i Firefox till:
Java UNO runtime Directory: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/URE/java/
soffice executable directoy: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/program/

F: är namnet på min USB-pinne. Därefter fungerade Zotero klockrent. Det installeras i den portabla versionen av OpenOffice.

Att Zotero fungerar beror på att man lagt till Java i Portable Apps. Det gör både att fler Internetsidor fungerar som de ska och att man kan lägga till flera bra tillägg, som Zotero.

PortableApps, som var mycket bra, har blivit ännu bättre!

Om du är intresserad av att testa Dropbox så klicka på den här länken. Då får både du och jag 250MB extra lagringsutrymme i molnet.

Lathund: XBMC 10.00 Dharma Beta1 finns nu ute

Tue, 31 Aug 2010 05:51:44 +0000

Igår kom den efterlängtade betan ut med den kommande versionen av XBCM som har arbetsnamnet Dharma. Man hoppas på att det ska bli en kort pre-release cykel, vilket förmodligen beror på att den kommande versionen är något försenad. Man har arbetat på Dharma i över 9 månader och man är onekligen stolt över resultatet.

Det är en hel del förbättringar i den kommande versionen, du kan om alla nyheter på deras hemsida med alla milstolpar. En av dom större nyheterna är det nya tilläggssystemet. Det som inte tillhör kärnan i XBMC ses numer som ett tillägg. Så i framtiden kommer scrapers, teman etc att uppdaterats automatiskt (Om dom inte är inaktiverad).

Installera XBMC 10.00 Beta 1

Tänk på att detta är en beta-version och var noga med att ta en backup av nuvarande inställningar innan du börjar. Du ordnar enklast en backup med kommandot:

cp .xbmc .xbmc_bak

Den nya betan finns tillgänglig via deras PPA-förråd XBMC SVN BUILDING. Du lägger till förrådet med kommandot:

sudo add-apt-repository ppa:team-xbmc-svn/ppa

Uppdatera ditt mjukvaruförråd:

sudo aptitude update

Installera senaste builden med Dharma:

sudo aptitude install xbmc

Om du redan har XBMC installerat installerar du tillgängliga uppdateringar:

sudo aptitude safe-upgrade

Ubuntutips.se: Transparent terminal

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Tue, 31 Aug 2010 03:57:19 +0000

Det går mycket bra att göra terminalen transparent så att skrivbordbakgrunden syns. Genomskinlighets-graden kan ställas in.

För support finns jag hos http://ubuntu.se

Hur gör man ?

Creative Commons: Creative Commons ett hemligt sällskap eller en genväg till bilder

Mon, 30 Aug 2010 20:45:38 +0000

Dagens gästbloggare är Rebecka Gustafson, nybliven student från samhällsvetenskapligt program på Enskilda Gymnasiet, berättar i sitt gästinlägg om historien hur Creative Commons blir hennes genväg till att hitta bilder till Webbstjärnan webbplats.

—

Bev’s Grrday Cupcakes by abakedcreation CC (by, nc, nd)

En hemsida är ingenting utan innehåll. Jaha tänker vissa och skriver lite text. Men på internet är en text inte mycket utan bilder, utan något som fångar besökarens uppmärksamhet och håller blicken kvar tillräckligt länge för att upptäcka texten.

Under sommaren har jag jobbat med att förnya en hemsida och en av mina uppgifter har varit att hitta bilder att komplettera texterna med. Men inte vilka bilder som helst, vi skulle använda bilder licenserade under Creative Commons.

Till en början var jag föga imponerad. Det var jobbigt att leta sig igenom Flickr:s aldrig sinande utbud utan att garanteras ens ett par användbara bilder. Det var omständigt att skriva erkännanden, hålla reda på vilken förkortning som hör till vilken licens och att slutligen länka all information tillbaka till källan. Jag kände hur mitt tålamod minskade i takt med de sidor med bilder jag betade av.

Relatera till bilden

Men så kom vändningen, den ni visste skulle komma för annars skulle jag aldrig skriva den här texten. Någonstans bland alla ratade bilder började jag hitta bra bilder, bilder med ett budskap. Och egentligen behövde budskapet inte vara särskilt sammankopplat med texten bilden skulle placeras med. Det viktiga var att bilden skapade ett intresse hos mottagaren.

De flesta människor som ser en text tillsammans med en bild tror automatiskt att dessa två element har något gemensamt – och skapar då själv en gemensam nämnare även om den från början inte är självklar. Så trots att jag bara valde en bild för att den var ”fin” och inte hade så mycket mer tanke bakom det hela, så kommer någon annan ändå göra en ganska logisk koppling mellan bild och text.

Kärlek, frihet och attribut

Insikten att bilderna inte behöver vara relevanta så länge de är intressanta fick mig att sluta söka på ord som ”Skolor” och ”barn” och istället söka på begrepp som FRIHET och KÄRLEK. Vill man göra det hela extra spännande kan man dessutom välja ”Interesting” istället för ”Relevant” i vänstra hörnet på Flickr.

I samma veva började jag även lära mig licenser och förkortningar vilket gjorde det lättare att göra erkännanden (Det tar fortfarande tid, men det hör till. Antingen lägger man ner tid på att skriva attribut eller så är man utan bild. Ett enkelt val). Jag hade kommit över den berömda tröskeln, sett slutet av tunneln, lärt mig cykla. Ja, ni fattar.

Bilden leder till texten

Nu är Creative Commons ett hemligt sällskap, som jag fått tillgång till, en genväg till bilder. Det är underbart att inte behöva oroa sig för Upphovsrätt och tillstånd hit och dit. Det är underbart att kunna ge texter på nätet en ny dimension i form av bilder. Men det allra bästa just nu är min senaste upptäckt på Flickr. Nämligen användaren ”abakedcreation” och bilderna på hennes fantastiska cupcakes. Jag kan inte sluta titta på dem och vill allra helst använda ALLA till hemsidan, som jag jobbar med.

Och jag tänker i min egen lilla enfaldiga värld att om jag inte kan sluta titta på dessa bilder – ja då gäller det alla andra också. Och om man vill stanna på sajten för att bilderna är fina kanske man passar på att läsa texterna också.

Tips!

-Gör koncept av dina bilder. Hittar du en användare som har bilder du gillar licenserade under CC – använd flera av dessa bilder och skapa en röd tråd. Kristina Alexanderson gör exempelvis det i sina powerpoints om webben i skolan. Det skapar ett större sammanhang och därmed ett intresse för något mer än själva innehållet.

-Think outside the box. Använd inte självklara ord när du söker efter bilder på Flickr – sök istället på bredare begrepp som ger mottagaren större möjlighet att associera och relatera. Tänk symboler och liknelser hellre än illustrationer.

-Du kommer sällan hitta det du letar efter, men har du tålamod kommer du förmodligen hitta något mycket bättre.

Copyriot: MĂĽnga analyserar nĂ¤tpolitikens metaforer

Mon, 30 Aug 2010 20:07:29 +0000

En rĂśd trĂĽd som lĂśper genom mĂĽnga av bidragen till nya antologin Efter The Pirate Bay

Ă¤r nĂ¤tets metaforer. En sĂśkning i pdf:en visar att en rad av de medverkande diskuterar Ă¤mnet: Jonas Andersson (fil.dr. i medievetenskap), Leif Dahlberg (docent i litteraturvetenskap), Peter Jakobsson (doktorand i medievetenskap), Daniel Johansson (industridoktorand i datavetenskap), Stefan Larsson (doktorand i raĚˆttssociologi), Nina Wormbs (docent i teknikhistoria) samt jag sjĂ¤lv. HĂ¤r fĂśljer ett fĂśrsĂśk att bringa ordning bland de olika slag av nĂ¤tmetaforer som diskuteras.

Nina Wormbs rĂśr sig pĂĽ ett mer Ăśvergripande plan Ă¤n oss andra, genom att diskutera hur “tekniken” i sig har en metaforisk funktion. Sveriges sjĂ¤lvbild handlar till stor del om att ligga “i teknikens framkant”. DĂĽ banaliseras lĂ¤tt ett begrepp som “digital”, skriver hon:

I den samtida debatten har det vuxit fram en retorik daĚˆr analog betyder gammal och digital innebaĚˆr ny och modern. Det aĚˆr en foĚˆrenkling av sakernas tillstaĚŠnd som aĚˆr olycklig foĚˆr politiken i allmaĚˆnhet, och medie- och kulturpolitiken i synnerhet, eftersom den skymmer sakfraĚŠgorna. Saker och ting blir naĚˆmligen inte automatiskt baĚˆttre foĚˆr att de aĚˆr digitala.

Jonas Andersson berĂśr kort hur “nĂ¤tet” som metafor kan brytas ner i tvĂĽ: fisknĂ¤tet kontra spindelnĂ¤tet. “Dessa tvaĚŠ diagrammatiska strukturer finns haĚŠrdkodade i naĚˆtets underliggande tekniska kommunikationsprotokoll: TCP/IP samt DNS.”

Ă–vriga bidrag diskuterar metaforer fĂśr nĂ¤tet och dess bruk. Dessa visar sig grovt talat kunna delas upp pĂĽ samma sĂ¤tt som planetens yta: en hel del land men Ă¤nnu mera vatten.

Peter Jakobsson diskuterar allmĂ¤nningen som utbredd metafor, vilken bĂ¤r med sig en historisk parallell till jorden och dess inhĂ¤gnande. En av hans slutsatser blir att “instĂ¤ngningsmetaforen” hĂĽller pĂĽ att tappa i kritisk potential. Detta eftersom kommersiella intressen i allt hĂśgre grad bĂśrjat anvĂ¤nda nĂ¤tet som en plats fĂśr produktion och inte bara som distributionsmedium.

Vi andra pratar pĂĽ olika sĂ¤tt om vatten. Innan jag gĂĽr in pĂĽ att referera vad vi skriver mĂĽste jag gĂĽ in pĂĽ en viktig fĂśregĂĽngare, skriftstĂ¤llaren Paul ValĂŠry (1871â€“1945). Redan ĂĽr 1928 skrev han nĂ¤mligen i essĂ¤n “La conqueĚ‚te de lâ€™ubiquiteĚ”:

Precis som vatten, gas och elektricitet leds in i vaĚŠra hus foĚˆr att tillgodose vaĚŠra behov paĚŠ enklaste saĚˆtt, saĚŠ kommer Ă¤ven bilder och ljud att dyka upp och foĚˆrsvinna med en enkel handroĚˆrelse

Orden framstĂĽr nĂ¤stintill som profetiska. NĂĽgra ĂĽr senare citerades de av Walter Benjamin i essĂ¤n om reproducerbarheten. Denna remixades i sin tur av Sebastian LĂźtgert, en remix som vi Ăśversatte till svenska och lĂ¤t trycka i PiratbyrĂĽns antologi Copy Me (2005). Paul ValĂŠrys ord lades dĂ¤r i munnen pĂĽ Steve Jobs och flertalet lĂ¤sare trodde sĂ¤kert att det ocksĂĽ att metaforen var hans â€“ sĂĽ vĂ¤l ĂśverensstĂ¤mmer den med den kommersiella logik som nu bĂśrjar blomma ut ordentligt.

Daniel Johansson tar i sitt bidrag till Efter The Pirate Bay sin utgĂĽngspunkt just i flĂśdesmetaforen “musik som vatten”. FĂśr tio ĂĽr sedan framstod den fortfarande som subversiv. Numera Ă¤r den fullt accepterad av skivbolagen â€“ ĂĽtminstone som metafor.
Detta problematiseras av Stefan Larsson som belyser hur metaforerna flĂśde och exemplar samexisterar. Ă„ven de kommersiella aktĂśrer vars affĂ¤rsidĂŠ Ă¤r att erbjuda flĂśden mĂĽste fĂśrhĂĽlla sig till det juridiska ramverk som utgĂĽr frĂĽn att de som flĂśdar Ă¤ndock Ă¤r enskilda exemplar, fĂśrsedda med en tĂ¤nkt prislapp. DĂ¤rav de fullstĂ¤ndigt absurda siffror som Stockholms tingsrĂ¤tt rĂ¤knade ut i skadestĂĽndet fĂśr The Pirate Bay.
Stefan Larssons bidrag till antologin Ă¤r Ă¤ven det som mest uttalat teoretiserar metaforernas betydelse. Hans utgĂĽngspunkt Ă¤r en bok som har utĂśvat stort inflytande inom kognitionsforskningen, Metaphors we live by (1980) av George Lakoff och Mark Johnson. Dessa hĂ¤vdar att inte bara vĂĽrt tĂ¤nkande utan Ă¤ven vĂĽrt handlande Ă¤r djupt metaforstyrt. NĂ¤tets politik kan dĂĽ fĂśrstĂĽs som en strid om vilka metaforer som ska gĂ¤lla.

Jag Ă¤gnar en del av mitt kapitel ĂĽt en Ăśverblick Ăśver hur olika former av vatten under ĂĽrens lopp har anvĂ¤nts som metaforer fĂśr det som sker i datornĂ¤tverk.
Fryst form: William Gibson etablerade “is” som begrepp fĂśr barriĂ¤rer av kod. Flytande form: Surfandet pĂĽ oceanen och i bukten. VĂĽgen och strĂśmmen, floden och rĂ¤nnilen, torrent och streaming. Gasform: Myten om molnet. (VarfĂśr har ingen fĂśrsĂśkt sig pĂĽ en nĂ¤tmetereologisk ĂĽtskillnad mellan cirrus, stratus och cumulus?)

Vattenmetaforerna gĂśr det fĂśrfĂśriskt lĂ¤tt att fĂśrestĂ¤lla sig en “naturlig” rĂśrelse frĂĽn is till ĂĽnga. “Allt som Ă¤r fast fĂśrflyktigas” Ă¤r en formulering som Karl Marx anvĂ¤nde fĂśr att beskriva det kapitalistiska produktionssĂ¤ttet, senare anvĂ¤nt av sociologen Zygmunt Bauman fĂśr att beskriva den “flytande modernitet” som enligt honom har ersatt en tidigare modernitet som var “fast”. (Sociologer i allmĂ¤nhet gillar inte att prata om kapitalet, sĂĽ nĂ¤r de analyserar hur varuformen och det kapitalistiska produktionssĂ¤ttet har brett ut sig sĂĽ anvĂ¤nder de hellre ordet “modernitet”.)
Leif Dahlberg djupzommar det Ăśppna havet som metafor fĂśr piratterritoriet. Han fĂśrklarar sitt syfte som att “utforska det slags flytande rumslighet som utmaĚˆrker piratens verksamheter /…/ liksom motreaktioner som paĚŠ olika saĚˆtt foĚˆrsoĚˆker goĚˆra havet mindre vaĚŠtt.”
MotsatsstĂ¤llningen mellan land och hav stĂĽr i centrum, medan dĂ¤remot himlens olika moln hamnar utanfĂśr bilden. Hur som helst Ă¤r det gedigen idĂŠhistoria, dĂ¤r Leif Dahlberg spĂĽrar intresset fĂśr det flytande tillbaka till Hegel, fĂśr vilken havet Ă¤r industrikapitalismens karakteristiska rum. Detta har paralleller till hur Deleuze och Guattari beskriver havet som urtypen fĂśr det slĂ¤ta rummet, kontrasterat mot fastlandets rĂ¤fflade rum.
Genom dessa olika referenspunkter stĂ¤lls frĂĽgan om periodisering. Ă„r det rimligt att tĂ¤nka sig att vi lever i en mer “flytande” eller rentav gasformig epok Ă¤n tidigare? Jag Ă¤r skeptisk, som sagt. SĂĽ hĂ¤r skriver jag i mitt kapitel:

Allt som Ă¤r fast fĂśrflyktigas. Om modernisering fĂśrstĂĽs som en naturlag, blir nĂ¤tets hydrologi lĂ¤tt till teleologi. Vurmen fĂśr molnet rymmer en sĂĽdan tendens. Men vatten rĂśr sig i kretslopp. FrĂĽn molnen faller regn, hagel och snĂś. En del hamnar i havet medan annat fĂĽngas upp i dimmiga regnskogar och frusna glaciĂ¤rer, underjordiska sjĂśar och stinkande kloaker. Dessa platser erbjuder en rikedom av metaforer fĂśr dem som inte vill reducera utvecklingen till bilden av allmĂ¤n avdunstning upp i det blĂĽ.

Officiella slĂ¤pphĂ¤ndelsen fĂśr Efter The Pirate Bay Ă¤ger rum som en del av Pressklubben Desken pĂĽ baren KĂĽken i Stockholm, onsdagen den 8 september. Men redan nu kan boken alltsĂĽ laddas hem i pdf-format.

Jon Kristensen: Första Diasporas-versionen släpps den 15 september

Mon, 30 Aug 2010 17:43:18 +0000

Det har nu kommit en ny uppdatering från Diaspora-projektet, det decentraliserade sociala nätverket (se mitt tidigare inlägg ”Diaspora efter en månad – utvecklas som planerat”).

Datumet för release är nu äntligen satt! Den 15 september befrias, öppnas och släpps äntligen källkoden och vi kommer förhoppningsvis att se Diaspora spridas över Internet som en löpeld. Versionen som släpps då kommer förvisso inte att vara en färdig produkt, men de har lovat oss en början på något stort.

Projektets stora budget låtit dem ta hjälp av professionella designers och programmerare utifrån. De har gjort vissa omprioriteringar; avancerade funktioner som insticksmoduler och API:er har prioriterats ner till fördel för enklare och populärare funktioner. Två av de fyra gruppmedlemmarna har valt att inte fortsätta på sin universitetsutbildning efter sommaren för att kunna fortsätta arbeta på Diaspora. Över huvud taget tycker jag att det ser väldigt ljust ut för projektet!

Copyriot: Polarprisets fullstĂ¤ndiga meningslĂśshet

Mon, 30 Aug 2010 15:34:33 +0000

RockbjĂśrnen, Grammis och regeringens musikexportpris i all Ă¤ra â€“ Polarpriset Ă¤r i grunden lika meningslĂśst. Att det kringgĂ¤rdar sig med kungakronor och massor av miljoner fĂśrĂ¤ndrar knappast den saken.

FĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan drog sig Musikaliska Akademien ur och nu ĂĽterstĂĽr bara ett ovanligt vĂ¤lfinansierat jippo. UtanfĂśr Sveriges grĂ¤nser Ă¤r det ingen som bryr sig. Numera leds styrelsen av en representant fĂśr Bonnier-koncernen medan priskommittĂŠns ordfĂśrande Ă¤r allas vĂĽr Content_is_King.

Riktigt vad Polarpriset som belĂśnar Ă¤r oklart. Enligt den praxis som vuxit fram ges det till tvĂĽ individer per ĂĽr. Den ena representerar vĂ¤sterlĂ¤ndsk konstmusik, den andra populĂ¤rmusik (inklusive jazz). Det rĂśr sig om artister och/eller kompositĂśrer, med Robert Moog som enda undantag. Emellertid tillĂĽter stadgarna i princip att alla mĂśjliga “extraordinĂ¤ra insatser” inom musiklivet belĂśnas. AlltsĂĽ Ă¤ven instrumentkonstruktĂśrer, skivbolagsprofiler, festivalarrangĂśrer och musikkritiker. Att sĂĽ inte sker kan betraktas som ett uttryck fĂśr kulturkreationism. Polarpriset bekrĂ¤ftar den ideologiska fixeringen vid upphovsmannen, producenten av “content”.

FĂśrvisso tillĂĽter stadgarna Ă¤ven att Polarpriset delas ut till institutioner. SĂĽ har dock aldrig skett, om vi nu inte ska rĂ¤kna den allra fĂśrsta gĂĽngen ĂĽr 1992. Den gĂĽngen gick Polarpriset till… (trumvirvel, tillrĂ¤ckligt lĂĽng fĂśr att plocka fram skĂ¤mskudden) …Baltikum!

“Kan man tĂ¤vla i musik?” Ă¤r en ointressant frĂĽga, sĂ¤rskilt i sammanhang som detta. Polarpriset Ă¤r inte en tĂ¤vling utan en bekrĂ¤ftelse av personliga insatser om vilkas betydelse konsensus redan rĂĽder. DĂ¤rfĂśr saknar Polarpriset all form av positiv funktion fĂśr det allmĂ¤nna musiklivet. De som fĂĽr pengarna behĂśver dem inte.
Inte heller fungerar priset som en utgĂĽngspunkt fĂśr diskussioner om musikalisk kvalitet. DĂĽ hade det inte bara krĂ¤vts en djĂ¤rvare jury utan ocksĂĽ ett nischat pris, en tydligare mĂĽlsĂ¤ttning.
Meningsfulla utmĂ¤rkelser fĂśr musikaliska insatser fĂśrutsĂ¤tter att man pĂĽ fĂśrhand avgrĂ¤nsar en viss del av musiklivet, om inte annat sĂĽ fĂśr att sedan kunna utmana samma grĂ¤nser. Polarpriset har i viss mĂĽn en sĂĽdan avgrĂ¤nsning i form av den outtalade normen om att ena pristagare ska komma frĂĽn konstmusikens hĂĽll. Men ingen kan pĂĽstĂĽ att priser till Karlheinz Stockhausen, Steve Reich eller Iannis Xenakis skulle bidra till skapandet av en konstmusikalisk kanon. Ej heller sĂĽ med Ennio Morricone, hur viktig han Ă¤n Ă¤r. BjĂśrk i all Ă¤ra, men…

Polarpriset Ă¤r ett rent bekrĂ¤ftande pris och jag misstĂ¤nker att Ă¤ven de som gĂĽr pĂĽ prisgalan gĂśr det mest i syfte att bekrĂ¤fta sig sjĂ¤lva.

Ubuntutips.se: Frälst och frälst....PPA - Några funderingar

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Mon, 30 Aug 2010 09:39:49 +0000

Dom senaste dagarna jobbade jag med en Macintosh-dator som jag fick. En nästan ny dator med Snow-Leopard installerat. Och jag var och är fortfarande bara begeistert. Systemet är perfekt för mina behov när det gäller audio och video. Jag äger till hälften flera avancerade kameror som jag inte fick igång i Ubuntu vad jag än försökte.

För support finns jag hos http://ubuntu.se

So far så god. Vad har det med Ubuntu att göra ?

Ubuntutips.se: Återställ allt - efter omstart

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Mon, 30 Aug 2010 08:42:37 +0000

Alla vi har kanske varit i någon Internet-café och gjorde förändringar i datorn vi jobbade med och undrade hur det fungerar att allt återställdes efter omstart av datorn där. Ganska logiskt det. Det finns vissa program som t.ex. för Windows Deep-Freeze som återställer allting efter omstart. Nu finns ett sådant program För Ubuntu och är tillgängligt via ( hur annars ) ett Launchpad PPA.

Programmet heter Ofris. Hur installerar man den ?

Ubuntutips.se: Visst kan det vara snyggt !

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Mon, 30 Aug 2010 08:11:47 +0000

Efter ett tips från OMG!Ubuntu laddade jag ner en skrivbordsbakgrund som jag anser som extrem snyggt. Men vi har alla olika smaker.....

För support finns jag hos http://ubuntu.se

Hur installerar man den ?

Copyriot: Krisland, del 1: Kulturblomstring i kollapsens kĂślvatten

Mon, 30 Aug 2010 07:58:14 +0000

“Nordens U-land â€“ panik eller mĂśjlighet? SĂĽ lĂśd rubriken pĂĽ ett seminarium om utvecklingen i Island som curatorn Jonatan Habib Engqvist styrde upp pĂĽ FĂ¤rgfabriken i torsdags. Detta ska fĂĽ bilda utgĂĽngspunkt fĂśr tvĂĽ-tre bloggposter. Vi bĂśrjar i konsten och fortsĂ¤tter till politiken, hela vĂ¤gen med mot bakgrund av den ekonomiska kollaps som hĂśsten 2008 katapulterade Island ut i en fĂśrĂ¤ndringsbana som ingen vet vart den leder.

FĂśrst ut var DorothĂŠe Kirsch, chef fĂśr CIA (en konststĂśdjande myndighet, Islands motsvarighet till svenska Iaspis). Hon talade om hur man kan finansiera ett kulturliv nĂ¤r finanserna gĂĽr upp i rĂśk.
Kollapsen slog visserligen hĂĽrt mot konstprojekt, nĂ¤r sĂĽvĂ¤l sponsrande banker som offentliga bidragsgivare inte kunde leverera de utlovade sponsringspengarna. Ă„ndĂĽ tecknade hon en mycket ljus bild av situationen.

BesĂśkssiffrorna pĂĽ Islands teatrar och musĂŠer har Ăśkat med 50 % efter finanskraschen. Det kan bland annat fĂśrklaras med att folk inte lĂ¤ngre har rĂĽd med turistresor.

Folk inom Islands kulturliv har i finanskollapsens kĂśllvatten bĂśrjat hjĂ¤lpas ĂĽt pĂĽ ett helt nytt sĂ¤tt. Numera kan kulturprojekt sĂ¤llan rĂ¤kna med att fĂĽ stora bidrag, utan genomfĂśrs i hĂśgre grad genom att man lĂĽnar ihop materiella resurser frĂĽn en mĂ¤ngd olika hĂĽll. DorothĂŠe Kirsch talade om en ny mentalitet som skapat en tid av nya mĂśjligheter.

Ett exempel pĂĽ att konsten mĂĽr bra av att svĂ¤lta? Ett belĂ¤gg fĂśr att nedskurna bidrag rentav kan leda till ett uppblomstrat kulturliv? SĂĽdana slutsatser vore minst sagt fĂśrhastade. FĂśr vad som skett hade bara kunnat ske inom ramen fĂśr en generell ekonomisk kollaps.

Till saken hĂśr ocksĂĽ att Island Ă¤r en geografiskt isolerad Ăś â€“ vilket invĂĽnarna blev akut medvetna om nĂ¤r ekonomin kollapsade. TĂ¤nk om vi skĂ¤rs av frĂĽn omvĂ¤rlden! Vad ska vi Ă¤ta? Hur ska vi hĂĽlla oss varma? En mycket stor del av befolkningen bĂśrjade sticka. NĂĽgon nĂ¤mnde rentav att det under kollapsens veckor uppstod kĂśer utanfĂśr garnbutikerna. Inte fĂśr att nĂĽgon klĂ¤dbrist hotade pĂĽ allvar. Snarare spred sig en allmĂ¤n DIY-attityd som intuitiv respons pĂĽ kĂ¤nslan av att inga befintliga ekonomiska strukturer lĂ¤ngre var pĂĽlitliga.

Filosofen BjĂśrn Thorsteinsson bekrĂ¤ftade bilden i sitt pĂĽfĂśljande fĂśredrag. Tilltron till kollektiv sjĂ¤lvorganisering har stĂ¤rkts pĂĽ Island â€“ ett land dĂ¤r envar traditionellt har sett sig som sin egen kung och lyckas smed.

Lathund: Lathund söker skribenter

Mon, 30 Aug 2010 05:18:59 +0000

På senare tid har jag varit ganska upptagen med en hel del annat och orken för att hålla Lathund uppdaterat har varit ganska dålig. Eftersom Lathund är en ganska välbesökt blogg och den har ett stort personligt värde för mig vore det synd om den bara skulle dö ut efter mer än 3 år. Därför började jag fundera lite på en lösning på problemet och har nu kommit på att skribenter kanske inte vore en så dum idé.

Om du är intresserad av att bli skribent på Lathund får du gärna slänga iväg ett mail till hello@lathund.nu och berätta lite mer om dig själv, samt om du har lite tidigare arbete att visa upp.

PS. Och som alltid är jag väldigt tacksam för enskilda tips och hela bidrag via mail. DS.

Marcin de Kaminski: Framtidsplaner faller på plats

Sun, 29 Aug 2010 23:29:27 +0000

Så. Helgen började bra. Mina framtidsplaner föll äntligen, efter mycket spänd väntan, på plats. Från och med onsdag är jag alltså doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet, något som känns mycket spännande (men bra!)

Mitt forskningsområde kommer, inte helt oväntat, handla om Internet. Den här gången ligger fokus på nätfilter på olika plan. Den projektbeskrivning som ligger till grund för antagningen till doktorandutbildningen heter “Hur teknik blir till rätt – Om nätspärrar, barnskydd och normer på nätet” och inleds med bland annat:

“Informationsteknologin har i takt med sin frammarsch visat på ett behov av ett ständigt pågående forskningsarbete kring bland annat dess normativa och rättsliga utveckling. Särskilt intressant är frågan om huruvida det går att hantera och reglera Internet, och hur detta i så fall skall göras. Det är kring detta jag planerar att fokusera min forskning.”

Som rubriken avslöjar handlar det om en trestegsraket som jag förstås tänker återkomma till den när det blir aktuellt. Utifrån mitt forsknings- och intresseområde kommer jag också fortsätta arbeta med forskningsprojektet Cybernormer, som jag är en del av sedan starten under våren 2009.

Påvels blogg: Ta bort poster ur databasen (SQL-Skolan del 5)

Sun, 29 Aug 2010 19:57:34 +0000

Ibland kan det vara bra att även ta bort data ur en databas. Lägger man till villkor för vilka poster som ska tas bort så slipper man leta upp dom manuellt. Jag utnyttjar en tabell med dessa fält inklusive några poster för att exemplet ska fungera:

Det handlar alltså om ett adressregister där tabellen heter ”Adressregister”.

Gå in i menyn Verktyg/SQL och kopiera in allting som står inom citatet för att få tabellen Adressregister med medföljande data:

CREATE TABLE ”Adressregister”
(”ID” Integer PRIMARY KEY, ”Förnamn” char(50), ”Efternamn” char(50), ”Adress” char(50), ”Postnummer” char(50), ”Postadress” char(50));

INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(0, ‘Peter’, ‘Andersson’, ‘Storgatan 4′, ’678 65′, ‘Göteborg’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(1, ‘Sven’, ‘Gustavsson’, ‘Allmänna stigen 36′, ’566 56′, ‘Örnsköldsvik’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(2, ‘Algot’, ‘Blomkvist’, ‘Västra gatan 25′, ’678 65′, ‘Stockholm’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(3, ‘Emma’, ‘Hultkvist’, ‘Gränden 3′, ’765 56′, ‘Göteborg’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(4, ‘Johanna’,'Evertsson’, ‘Höjden 3′, ’566 88′, ‘Falköping’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(5, ‘Evelina’, ‘Jonasson’, ‘Östra gatan 87′, ’766 65′, ‘Stockholm’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(6, ‘Finn’,'Rutgersson’,'Skojarbacken 44′,’655 67′,’Linköping’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(7, ‘Anders’,'Andersson’,'Storgatan 12′,’678 65′,’Göteborg’);

Glöm inte att gå in i menyn Visa och ”uppdatera tabeller”.

Nu skulle jag vilja ta bort alla personer som bor i Stockholm från registret.

Som vanligt går vi in i menyn Verktyg/SQL och skriver sen in följande text:

DELETE FROM ”Adressregister”
WHERE ”Postadress”=’Stockholm’

Texten behöver knappast någon närmare förklaring mer än att jag återigen måste nämna att tabellnamn och fältnamn kräver dubbelfnuttar och värden enkelfnutt, dvs. det som hamnar efter lika-med-tecknet. Detta skiljer sig från program till program och Base är uppbyggt på detta sätt.

Så här ser tabellen ut efter man kört sql-kommandot:

Vi har fått bort alla personer från Stockholm från tabellen.

Nu försvårar vi det hela en smula. Jag vill nu ta bort alla personer som bor på Storgatan i Göteborg. Som vi kan se så finns här tre personer i nuläget. Problemet är att vi har två Storgatan med olika nummer på gatan. Alltså kan vi inte sätta ett lika-med-tecken.

Nu skriver vi därför in följande sql-kommando:

DELETE FROM ”Adressregister”
WHERE ”Postadress”=’Göteborg’ AND ”Adress” LIKE ‘Storgatan*’

och tabellen ser ut på följande sätt efter vi kört kommandot:

I denna fråga använde vi oss av LIKE och satte sen värdet Storgatan med jokertecknet * efteråt. Detta betyder att alla poster som innehåller Göteborg från kolumnen Postadress samt där adressen börjar med Storgatan kommer att tas bort.

Påvels blogg: Konvertera matematiska formler från Word till Writer

Sun, 29 Aug 2010 08:46:47 +0000

Jag fick för ett tag sedan en fråga om hur man konverterar matematiska formler från MS Word till OpenOffice Writer. Jag brukar aldrig arbeta med formler och tyckte det var roligt att lära mig något nytt. Det blev därför en liten undersökning.

OpenOffice gör oftast ett bra jobb att konvertera MS Office filer. Störst problem blir det när Microsoft ändrar i hur MS Office hanterar filer. Jag upptäckte några obegripliga ändringar som inte bara ställer till det för OOo, utan även för de som använder MS Office.

I MS Office 2003 och äldre är det inga problem(?). Formler konverteras automatiskt tillsammans med text och annat. Formlerna blir formler. Om det inte fungerar direkt kan man gå in i under Verktyg – Alternativ – Läs in/spara – Microsot Office, bocka för Mathtype till OpenOffice.org Math…

Sedan är det bara att dubbelklicka på formlerna så öppnas Math inuti Writer. Det kan bli problem med vissa tecken eller avancerade funktioner. Jag har inte kunnat testa detta med alla versioner av MS Office eftersom jag inte äger någon licens. Äldre filer i .doc format jag hittat på nätet fungerar felfritt.

I MS Office 2007 och 2010 har detta gått sönder. Sparar man i .docx går det inte att få över formlerna till Writer. Det blir vanliga textdokument med formlerna som rappakalja.

Formler i .docx dokument blir rappakalja i Writer. Litet märkligt eftersom Microsoft betonar att OOXML formatet är till för att underlätta samarbete...

Sparar man i .doc förvandlar Word formlerna av någon anledning till bilder!

Sparar man formler i .doc format i MS Office 2007/2010 får man detta varningsmeddelande. Starkt av Microsoft att inte klara av sina egna filformat!

De blir snygga att titta på, men går inte att redigera som formler i Writer.

Formlerna blir bilder. Snygga att titta på och hantera som bilder. De går inte längre att redigera som formler

De går givetvis inte heller att redigera i MS Office annat än som bilder. I praktiken innebär detta att det är stora problem att samarbeta för dem som använder formler mellan Office 2003, som inte läser .docx filer rakt av och Office 2007/2010 som tar sönder .doc filer med formler.

Lösningen för OOo att uppdaterat till servicepack 2 i Office 2007 som gör att man nödtorftigt kan spara i ODF-format och spara filerna så. Office 2010 hanterar ODF-formatet någorlunda från start. Då går formlerna att redigera som formler i Writer. Eftersom stödet för ODF inte är det bästa, kan det finnas andra saker i dokumenten som inte fungerar.

Vinnare är ODF. Då filen sparas i .odt i MS Office går den att öppna och redigera som tänkt i Writer

Varför Microsoft tagit sönder formeleditorn då man sparar i .doc är en gåta. Sannolikt är det just för att förhindra samarbete mellan Office 2003 och 2007/2010. Genom det tvingar man användare att uppdatera till ny version av MS Office för stora pengar. Min lilla undersökning visar hur osäkra Microsofts filformat är. Du har inga som helst garantier att filer går att öppna och fungerar som tänkt om några år.

Det enda raka är att lämna den vansinniga karusellen med påtvingade uppdateringar och slutna filformat och börja använda vettiga program med öppna, framtidssäkra filformat!

Ubuntutips.se: Thinkpad Hotkeys in Ubuntu 10.04

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Sun, 29 Aug 2010 08:40:46 +0000

Alla som äger en dator av typ Thinkpad har säkert märkt att "hotkeys" inte fungerar, dvs tangenter för höjning/sänkning av ljudet eller ljusstyrkan. Men det går att fixa i Ubuntu 10.04.

Lösningen är programmet tpb som finns i Synaptic och kan installeras därifrån.

Wikimedia Sverige: Svenska riksdagsvalets friaste bilder

Sat, 28 Aug 2010 23:15:54 +0000

För ett par veckor sedan tog jag kontakt med samtliga riksdagspartier för att försöka få så många bilder som möjligt på deras kandidater till Wikipedia.

Innan hade jag surfat till alla deras webbplatser (särskilt deras bildarkiv) för att se hur det stod till med licenserna:

En del av dem har redan tidigare lagt några bilder under fria licenser. Centerpartiet har lagt några av sina bilder under Creative Commons attribueringslicenser på Flickr. Mest Wikipedia-vänliga har dock Miljöpartiet varit som själva har laddat upp en hel serie högupplösta bilder till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas. (Piratpartiet har lagt sina kandidaters bilder under fria licenser här. Feministiskt initiativ har inte angett någon licens för sina bilder. Sverigedemokraterna har inte heller angett några licenser för sina bilder.)

Nåväl, jag skrev till de riksdagspartier som inte har angett något, eller som bara har bilder som Wikipedia inte kan använda, och frågade dem om de ville/kunde tänka sig att lägga ut bilder på sina kandidater på Wikipedia. Jag förklarade att det inte räckte med bilder som inte fick användas kommersiellt.

Jag fick inte svar av alla. Några var förvirrade av att det inte räckte med att skriva att bilderna var fria för alla att använda, utom i kommersiellt syfte. Ett parti, Folkpartiet, skrev att de inte hade rättigheterna till sina egna bilder, men lovade dyrt att ta tag i saken efter valet.

Ett enda parti tog chansen att lägga ut sina kandidaters bilder på Wikipedia, nämligen Vänsterpartiet. De skickade högupplösta bilder på sina kandidater till oss i Wikimedia Sverige, vilket ledde till att vi kunde ladda upp dem på Commons och sedan lägga in dem i artiklarna om kandidaterna.

Som jag skrev i mailet till riksdagspartierna:

[D]e [partierna som laddar upp högupplösta bilder] kan välja vilka bilder som kommer att bli ”den officiella bilden” av den personen. Ingen kommer att byta till en sämre bild.

Precis det blev effekten när det tyska förbundsarkivet skänkte bilder till Wikimedia Commons. Deras bild av Konrad Adenauer blev för de allra flesta den mest berömda och mest spridda bilden, på bara några månader. Kort sagt, den officiella bilden.

För att fortsätta citera ur mitt mail:

Alternativet är ofta sådana här bilder: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Danieldronjaknordqvist.jpg och http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bist%C3%A5ndsminister_Gunilla_Carlsson.JPG.

Än så länge har ingen laddat upp alla bilder från Piratpartiet eller Centerpartiet, trots att det skulle vara möjligt, och trots att det fattas bra bilder. Det är nog bara en tidsfråga. Alla kanske inte tänker på att leta på Flickr.

Men en annan tidsfråga är när de andra partierna (Socialdemokraterna, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna) byter licenser på sina bilder. Det är kanske ingen fråga som man vinner ett val på, men det kan ju påverka vilken bild folk får av ens kandidater.

På engelskspråkiga Wikipedia blev det närmast en strid på kniven inför presidentvalet, där man tävlade om att ladda upp bra bilder på sina kandidater och dåliga på motståndarna. Det senare rekommenderar vi inte, eftersom det kan leda till blockering och dåligt rykte – men jag skulle gärna se att partierna tävlade lite, även på Wikipedia. Med schyssta medel, förstås.

(Det kanske ska tilläggas att det här blogginlägget inte syftar på något annat än huruvida partierna laddat upp bilder eller lagt dem under en fri licens. Det ska inte uppfattas som något politiskt ställningstagande åt något håll. Wikimedia Sverige är en opolitisk organisation.)

Oscar Swartz: Kannibaler på väg till gruvarbetarna

Sat, 28 Aug 2010 19:34:24 +0000

För er som missade det måste jag visa hur Aftonbladet toppade sin hemsida på morgonen idag lördag 28 augusti 2010. Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld twittrade om det och undrade om ingen redaktör kunde vakna och ändra rubriken, vilket skedde. Själv tycker jag att sådana rubriker faktiskt är en del av behållningen med tabloider och tycker att den skulle ha stått kvar. Jag skrattade rejält! Längre ned kommer den uppdaterade varianten. Man ändrade till denna långa och tråkiga rubrik (fortsättning efter bilden): Här är själva storyn hos AB och SvD. Nu till något annat: Missa inte Isobel Hadley-Kamptz som skriver en lysande artikel på Expressens ledarsida: Kissliberalen har inga hemligheter. Den konstaterar uppgivet var vi har hamnat. Liberal skulle jag absolut inte kalla Beatrice Ask eller...

Resten på bloggen förstås!

Ubuntutips.se: Genvägar ?

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Sat, 28 Aug 2010 10:40:04 +0000

Behöver du genvägar för program du använder ganska ofta ? Visst går det i Ubuntu !

Support finns hos http://ubuntu.se

Men hur gör man ?

Karl Jonsson: Befria den klassiska musiken

Sat, 28 Aug 2010 10:16:41 +0000

Upphovsrätten gäller som bekant under upphovsmannens livstid och därefter ytterligare 70 år. Varför har då även en CD med Beethoven, som dog för 183 år sedan, symbolen © precis som vilken annan skiva som helst? Jo det beror på att det är flera rättigheter inblandade när musik spelas in. Musikerna som framför musiken har rättigheter, den som har framställt inspelningen har rättigheter, osv… Trots att Beethovens verk i sig är fria är det alltså inte lätt att hitta en fri inspelning av dem. Det försöker projektet Musopen ändra på. De samlar in pengar för att helt enkelt hyra en orkester för att spela in klassisk musik och därefter avsäga sig alla rättigheter till den.

De samlar in pengar genom Kickstarter, vilket innebär att man inte ger dem pengar direkt utan lovar att ge dem pengar om de lyckas samla in tillräckligt många löften för att projektet ska bli av. Når de målet inom den utsatta tiden dras den summa man lovat från kreditkortet, annars betalar man inget.

Wikimedia Sverige: Fotosafari i Skåne

Fri, 27 Aug 2010 18:16:19 +0000

Foto: Grillo. Licens: CC-BY-SA-3.0

Förväntansfull sitter jag på tåget ner till Skåne. I helgen är det fotosafari där och det här är min andra utflykt. Den första var i Bergslagen i juni, där det togs över 400 bilder som har laddats upp till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas.

Jag hoppas och tror att även denna rundtur kommer att bli lika lyckosam, Wikipedia är ju i stort behov av bilder.Vi har bett om dem förut och vi kommer att fortsätta att göra det även i framtiden. Några organisationer har förstått att det finns en vits med att släppa bilderna fria och det är oerhört roligt och värdefullt.

Men även dessa lokala iniativ är viktiga, de skapar en dokumentation av samtiden som är svår att samla in på något annat sätt. Det vore roligt att se fler sådana här resor i framtiden och Wikimedia Sverige gör sitt bästa för att se till att de kan bli av, bland annat med resebidrag. Det finns dessutom verktyg för att underlätta insamlingen, Användare:Fluff har gjort en karta som visar alla artiklar på Wikipedia som har en koordinat men som saknar en bild. Är ditt närområde väl täckt? Om inte, har du möjlighet att erbjuda boende för en helg? Då kanske det blir en fotosafari med välmotiverade Wikipedianer även till din hembygd.

Påvels blogg: Datum i ett formulär

Fri, 27 Aug 2010 17:14:55 +0000

Man kan göra inknappandet av datum i ett formulär snyggare och ibland även behändigare.

Börja med att skapa en tabell i en ny databas och lägg till dessa poster:

ID (nyckel) och Datum[Date]

Skapa sen ett formulär som är baserat på denna tabell. ID är inte nödvändigt att ta med i formuläret. Välj inte tabellform utan kolumnform när placering av kontroller ska anges i punkt 5 i formulärguiden. Följande formulär kommer att se ut ungefär så här:

Här kan man skriva in datumet men det är svårt att veta vilket format som används.

Stäng nu formuläret och högerklicka på formulärikonen och välj redigera.

Markera nu datumrutan. Här märker man att både etiketten och rutan markeras tillsammans.

Högerklicka nu på fältet och välj Gruppera/Häv gruppering. Dubbelklicka sen på textrutan för att få upp egenskaperna för datumfält. Där ska vi jobba med Allmäntfliken.

Ändra ”Öppningsbar” till ”Ja”. När man nu trycker på så kommer datumfältet se ut på följande sätt när man trycker på rutan:

Vi kan snygga till det hela genom att sätta ”Datumformat” till hela året istället för 10-05-29 som visas som standard. Ser bättre ut med 2010-05-29.

Slutresultatet blir så här:

Copyriot: PremiĂ¤r fĂśr nya boken “Efter The Pirate Bay”

Fri, 27 Aug 2010 13:32:46 +0000

Vi som skriver i den kommande antologin Efter The Pirate Bay

fick nyss fĂśljande mail frĂĽn dess ena redaktĂśr, Pelle Snickars:

den svarta piratboken har nu anlĂ¤nt kb â€“ och skeppas ut till er alla pĂĽ mĂĽndag. lanseringen gĂĽr som sagt av stapeln 8/9, och under nĂ¤sta vecka skickar vi ocksĂĽ ut boken till media.

boken Ă¤r ju cc-licensierad sĂĽ det vore bra om man kunde sprida en pdf av den sĂĽ mycket som mĂśjligt â€“ bifogar den som attachement. givetvis kommer pdf:en att placeras pĂĽ kb:s webb. men det Ă¤r i skrivande stund oklart var â€“ sĂĽ lĂ¤nka gĂ¤rna upp pĂĽ era respektive sajter.

NĂĽgon mĂĽste vara fĂśrst och det blev jag â€“ sĂĽ kom ihĂĽg var boken fĂśrst blev offentlig, redan innan nĂĽgra recensionsexemplar hunnit ut. Givetvis vĂ¤ljer jag att sprida boken via bittorrent, vilket gick pĂĽ ett par minuter:

FĂśrst gjorde jag en .torrent-fil i min torrentklient. Som tracker-adress angav jag Openbittorrent.
Sedan ladde jag upp torrentfilen pĂĽ Torrage sĂĽ att alla kan komma ĂĽt den via webben.
DĂ¤refter ĂĽterstod bara att gĂśra webbadressen kĂ¤nd, fĂśr vilket jag valde Twitter. Min klient sĂĽg till att fĂśrkorta adressen med hjĂ¤lp av is.gd.

Genast bĂśrjade filen laddas upp direkt frĂĽn min dator till andras datorer, som i sin tur satte igĂĽng att sprida den vidare.

Tre-fyra Ăśppna nĂ¤ttjĂ¤nster anvĂ¤ndes fĂśr att sprida filen. Observera att ingen av dem var The Pirate Bay. Det blev lite som en illustration av bokens titel.

Att boken Ă¤r fruktansvĂ¤rt bra ska jag inte upprepa Ă¤nnu en gĂĽng. LĂ¤s mer i min bloggpost frĂĽn i fĂśrsomras.

Jag rĂ¤knar med att nĂĽgon efter hand kommer att lĂ¤gga upp torrentfilen i indexet pĂĽ The Pirate Bay och att Ă¤ven pdf:en blir tillgĂ¤nglig direkt via webben frĂĽn mĂĽnga olika hĂĽll. Men inte Ă¤n.
Just nu Ă¤r det fĂśljande torrentfilen som gĂ¤ller fĂśr er som vill vara fĂśrst av alla att lĂ¤sa Efter The Pirate Bay:
http://torrage.com/torrent/4766D05B8F50CB3B2F34428F0D156A8851E0F65D.torrent
FĂśrkortad version av samma lĂ¤nk:
http://is.gd/eGFLk

Copyriot: HeliumkrĂśnet

Fri, 27 Aug 2010 12:55:04 +0000

Ett utspel av en framstĂĽende fysiker har ĂĽter blĂĽst liv i frĂĽgan om heliumkrĂśnet. Veckans nummer av tidningen Fokus bjuder pĂĽ en intressant liten artikel:

De amerikanska myndigheterna bĂśrjade 1925 bunkra upp en strategisk heliumreserv. FĂśrst fĂśr zeppelinarnas skull, senare som en del av rymdkapplĂśpningen mot Sovjetunionen.

I dag finns en miljard kubikmeter av gasen â€“ halva vĂ¤rldens totala heliumreserv â€“ lagrade i en liten hĂĽla i Texas. Det blev dock en dyr affĂ¤r och 1996 fattade den amerikanska kongressen beslut om att lagret skulle sĂ¤ljas. Allt skulle bort till 2015.

VĂ¤rlden har alltsĂĽ befunnit sig i en permanent heliumrea de senaste 14 ĂĽren. Om ett verkligt marknadspris hade fĂĽtt rĂĽda hade en partyballong pĂĽ ett tivoli kostat nĂ¤rmare en tusenlapp. Industrin â€“ som utnyttjar att inget grundĂ¤mne har lika lĂĽg kokpunkt â€“ har inte behĂśvt ĂĽtervinna gasen eftersom det varit billigare att kĂśpa ny.

Hur gĂĽr det nu med zeppelinarnas renĂ¤ssans? Och vad betyder det fĂśr framtida mĂśjligheter till spektroskopi?
NĂ¤r heliumet har tar tagit slut ĂĽr 2050 fĂśr att ingen ĂĽtervinning utvecklades i tid, dĂĽ kan vi bĂśrja snacka “marknadsmisslyckande“.

(FĂśr Ăśvrigt blir jag nyfiken pĂĽ mĂśjligheterna att investera i helium. PĂĽ riktigt. Inte hamstra ballonger pĂĽ tivoli, inte kĂśpa aktier i fĂśretag som utvinner helium, utan kĂśpa loss nĂĽgra ton ur den dĂ¤r amerikanska reserven och bara hĂĽlla pĂĽ tills priserna skjutit i hĂśjden. Emellertid Ă¤r det svĂĽrt att finna information om hur man gĂśr. NĂĽgon som vet hur sĂĽdana hĂ¤r grundĂ¤mnesmarknader funkar?)

Copyriot: Vilken ideell sektor?

Fri, 27 Aug 2010 10:45:26 +0000

Jag Ă¤r dĂśdligt trĂśtt pĂĽ allt som har med “valrĂśrelsen” att gĂśra. Men det fĂśrtar inte min fascination fĂśr det finstilta, varje gĂĽng politiker utfĂ¤rdar lĂśften om olika typer av avdragsrĂ¤tt. Alliansen presenterade igĂĽr sitt valmanifest. Ă–vriga partier har gĂĽtt Kristdemokraterna och Folkpartiet till mĂśtet i frĂĽgan om att infĂśra avdragsrĂ¤tt “fĂśr gĂĽvor till vissa ideella organisationer”.

Vissa? LĂśftet kan strikt talat betyda vad som helst. Ă„ven om det Ă¤r fĂśga sannolikt, kan det betyda att man endast fĂĽr dra av bidrag till regeringspartier. Alla ideella fĂśreningar lĂ¤r i vart fall inte omfattas. Men endast en mycket vag fingervisning ges om hur grĂ¤nsen Ă¤r tĂ¤nkt att dras:

FoĚˆr att staĚˆrka det civila samhaĚˆllet och foĚˆr att uppmuntra medborgarnas engagemang ska avdragsraĚˆtt foĚˆr gaĚŠvor till ideella organisationer infoĚˆras. AvdragsraĚˆtten kommer fraĚˆmst att beroĚˆra hjaĚˆlporganisationer.

HjĂ¤lporganisationer, okej. SĂĽ vad rĂ¤knas dit? Kvinnojourerna hĂĽlls fram som en viktig resurs i valmanifestet, sĂĽ de bĂśr vĂ¤l rĂ¤knas. Men vad sĂ¤ger att inte Ă¤ven gĂĽvor till hĂśgerkristna abortmotstĂĽndare, som ofta presenterar sitt syfte som att “hjĂ¤lpa” kvinnor att kĂ¤nna mer skuld kring aborter. FrĂ¤lsningsarmĂŠn har traditionellt betrkatat sig som en hjĂ¤lpverksamhet mel mĂĽlet att hjĂ¤lpa mĂ¤nniskor inte bara frĂĽn fattigdom, utan frĂĽn ett liv i synd. MĂśjligtvis ska all form av religiĂśs verksamhet bli avdragsgill, men inte politisk. Scientologer och islamister lĂ¤r i sĂĽ fall hĂśra till de jublande.

Tuve SkĂĽnberg (kd) har skrivit i en debattartikel att idrottsfĂśreningar bĂśr omfattas. HĂ¤r bĂśr det vattnas i munnen fĂśr Ă¤garna av de profitabla aktiebolag som driver allsvenska fotbollsklubbar, fĂśr de kommer sĂ¤kerligen hitta sina sĂ¤tt att dra av miljoner i skatt. Fundera Ă¤ven pĂĽ musikfestivalerna som i hĂśg grad drivs av kommersiella fĂśretag men anvĂ¤nder ideella fĂśreningar som frontorganisationer.
Tidigare har partierna ibland talat om att det inte Ă¤r de ideella fĂśreningarna, utan “den ideella sektorn” som ska fĂĽ ĂĽtnjuta skattefria gĂĽvor. DĂĽ borde man rimligtvis Ă¤ven inrĂ¤kna gĂĽvor till fĂśretag vars syfte Ă¤r ideellt. FĂśreningar och fĂśretag Ă¤r i praktiken sĂĽ sammanvuxna att grĂ¤nsen fĂśr vad som kan kallas fĂśr ideellt knappast fĂśljer organisationsformen.

Eller sĂĽ lutar man sig pĂĽ GĂĽvoincitamentsutredningen (SOU 2009:59) som fĂśreslog att organisationer skulle kunna ansĂśka hos Skatteverket om att godkĂ¤nnas som mottagare av skattefria gĂĽvor. Det innebĂ¤r i praktiken en politisering av Skatteverket som man kan undra om Alliansen vill motivera.

Uppdatering: Tydligen sĂĽ vet hĂśgerkristna tidningen VĂ¤rlden Idag precis hur det ska bli:

en 25-procentig avdragsrĂ¤tt fĂśr privatpersoner Ăśver 18 ĂĽr pĂĽ gĂĽvor till ideella fĂśreningar, stiftelser och registrerade trossamfund. GĂĽvomottagare mĂĽste ansĂśka om godkĂ¤nnande fĂśr att omfattas av avdragsrĂ¤tten.

Piratpartiet: Är det så här vi vill ha det?

Fri, 27 Aug 2010 10:35:17 +0000

Förhandstitt:

Tord Jansson: Hur din röst hjälper piratpartiet, även om vi skulle hamna under 4%

noreply@blogger.com (TordJ) — Fri, 27 Aug 2010 11:34:00 +0000

Om du sympatiserar med piratpartiet men tror att din röst kommer att vara bortkastad om vi får under fyra procent så bör du läsa detta inlägg.

Fyraprocentsspärren känner alla redan till, om ett politiskt parti inte får mer än fyra procent i valet så kommer de inte in i riksdagen. Därmed tror många att alla ansträngningar har varit förgäves om ett parti inte passerar denna magiska gräns. Inget kunde vara mer fel!

Sanningen är att varje röst hjälper piratpartiet till en bättre position inför nästa val, här är fyra av sätten som en röst på piratpartiet kan hjälpa även om vi inte skulle lyckas passera riksdagsspärren:

Under förutsättning att Piratpartiet får minst 1% av rösterna så slipper vi distribuera egna valsedlar nästa år. Detta innebär att valsedlar per automatik når ut till 100% av valstugorna utan kostnad för piratpartiet och utan ansträngning för våra funktionärer. Vi kan då lägga mer pengar och energi på själva kampanjen.
Om piratpartiet når över 2,5% så är partiet berättigat till partistöd. Detta innebär att för var tiondels procent vi når över 2,5% så erhåller partiet totalt 770.000 kr fram tills nästa val. Dvs om vi får 2,6% så kommer partikassan att erhålla 770.000 kr extra. Om vi får 3,6% så blir det 7.700.000 kr. Dessa pengar kan göra en fantastisk skillnad för våra chanser att både bilda opinion utanför riksdagen och komma in 2014.

Inte nog med det, under den därefter följande mandatperioden (2014-2018) så kommer Piratpartiet att erhålla ytterligare 550.000 kr för var tiondels röst över 2,5 procent vi får i DETTA valet eftersom partistödet beräknas på resultatet från de två föregående valen. Totalt erhåller alltså piratpartiet 1.320.000 kr fördelat över de nästkommande åtta åren för var tiondels procent vi passerat 2,5 procent.
Möjligheten för piratpartiet att få uppmärksamhet, skapa debatt och påverka politiken även utanför parlamentet är betydligt högre om vi är ett uppstickarparti som nafsar de etablerade partierna i hälarna med över 3% än om vi är en förlorarparti med under 2% av rösterna. Folk kommer att spekulera över huruvida vi kommer in 2014 eller inte, se bara på all uppmärksamhet som Sverigedemokraterna får!
Så länge man övertygar väljarna med sund retorik som förklarar partiets hållning och vikten av de frågor vi engagerar oss för så är en redan vunnen röst lättare att behålla inför nästa val. Dessutom är de flesta människor mer intresserade av att lyssna på politiska budskap inför ett stundande val. Att vi inför valet gör en extra insats för att sprida vårt budskap och övertyga väljare är därför även en sund långsiktig investering.

Mer information om partistödet kan man hitta hos valmyndigheten, speciellt lagtexten ger en tydlig bild av vad som gäller. Även en plats i landsting eller kommun kan ge pengar till partikassan men det varierar mellan de olika kommunerna och landstingen.

Kort sagt, varje röst på piratpartiet hjälper och har långsiktig betydelse för partiets förmåga att växa och påverka. Hjälp till du också!

[intressant?] Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, val2010, valet 2010

Påvels blogg: Innehållsförteckning av hyperlänkar

Fri, 27 Aug 2010 05:25:12 +0000

Det är i de allra flesta lägen bäst att använda den automatiska Innehållsförteckningen i OpenOffice Writer: Infoga – Förteckning – Förteckningar… och välja Innehållsförteckning. Då formateras Innehållsförteckningen automatiskt med sidnummer och andra inställningar. Läs mer här.
Ibland vill man inte skapa en vanlig Innehållsförteckning. Man kan ha dokument utan sidnummer. Ett annat exempel är om man exporterar dokument till e-bokformat. Sidnummer och en traditionell Innehållsförteckning blir då meningslösa. Man är bättre förtjänt av en innehållsförteckning med hyperlänkar. Man kan även använda en Innehållsförteckning bestående av hyperlänkar vid sidan av en ordinarie Innehållsförteckningen som ett snabbt sätt att navigera i ett dokument.

Gör så här:
1. Formatera dina rubriker som Styckeformatmallar, rubriknivåer. Hur du gör detta kan du läsa i rubrikskolan. Där förklarar jag grundläggande saker med rubriker och formatmallar.

2. Förbered en sida som Innehållsförteckning.

3. Öppna Navigatorn (F5). Se till så att rubrikerna syns.

Dra och släpp de rubriker du preparerade i steg 1 till sidan du preparerade i steg 2. De förs automatiskt över som hyperlänkar.

Det är bara att dra och släppa de rubriker man vill ha med på listan från Navigatorn till Arbetsytan. Då skapas automatiskt en hyperlänk till rubriken.

med CTRL+musklick på hyperlänken flyttar man till textstället.

Färdigt!

Tips 1: Man kan använda knepet för andra textställen än i en Innehållsförteckning. Vill du snabbt skapa en hyperlänk till en rubrik är det bara att dra och släppa den från Navigatorn till ett ställe i texten.

Tips 2: Knepet fungerar inte bara för rubriker. Man kan skapa hyperlänkar på samma sätt till i princip allt som syns i Navigatorn, Tabeller, Grafik, Kommentarer med mera. Det gör att man snabbt kan skapa egna sätt att navigera i dokument.

Ubuntutips.se: Starwars - för nördar

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Fri, 27 Aug 2010 04:10:02 +0000

Och visst går det att titta på film i terminalen. T.ex. Startwars. Upphovsmannen lade ner mycket tid för det här. Med andra ord en riktigt nörd !

Hur funkar det nu ?

Ubuntutips.se: Stoppur för nördar

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Fri, 27 Aug 2010 03:58:53 +0000

För alla som älskar att jobba med terminalen finns en möjlighet att använda just terminalen som stoppur / tidtagarur.

Support finns hos http://ubuntu.se

Hur gör man ?

Linuxnyheter: Vad är Linux

noreply@blogger.com (Erik) — Fri, 27 Aug 2010 01:09:00 +0000

Vad är Linux för något egentligen? Här kommer en liten förklaring.

Som du antagligen vet är Windows ett operativsystem (förkortas OS). Operativsystem agerar gränssnitt mellan ett systems hårdvara och dess användare (generellt sett inkluderar detta även programvaror). Operativsystemet ger dig tillgång till din hårddisk där du kan lagra saker eller kanske skriva saker i något program, etc. I dagligt tal brukar man säga att Linux är ett operativsystem. Detta är dock fel, det är nämligen så att Linux bara är en (operativsystems-) kärna. Till denna kärna lägger man sedan till en mängd olika program, som tillhandahåller olika funktioner så att man kan hantera datorn; tillsammans blir detta ett operativsystem. Det vanligaste operativsystemet som man bygger kring Linuxkärnan brukar mer korrekt kallas GNU/Linux.

Tänk dig kärnan (Linux) som din kropps hjärna. Försök föreställa dig hur mycket din hjärna skulle kunna göra utan din kropp. Precis, ingenting. Tänk dig sedan att man utvecklar en mängd olika kroppar, som hjärnan sedan kan sättas in i. För varje hjärn/kropp-kombination har du ett nytt operativsystem. Kroppen och hjärnan används tillsammans, och den ena bygger på den andra.

Utöver operativsystemet brukar det även krävas andra program så att du kan använda datorn och göra det du vill, t ex ett program för att författa dokument. I jämförelsen vi gjorde innan så kan man säga att programmen är som verktyg. Man kan installera (använda ett verktyg) eller ta bort dem (lägga undan verktyget), osv.

Till operativsystemet (kroppen) finns det också olika "skins". De varianter som finns brukar delas in i två grupper: fönsterhanterare (window managers) eller skrivbordsmiljöer (desktop environments).

Copyriot: KĂśttets objektivitet

Thu, 26 Aug 2010 22:50:02 +0000

Lantbrukarnas riksfĂśrbund (LRF) Ă¤r en organisation som saknar egen agenda, eftersom den vilar helt pĂĽ vetenskaplig grund. Allt som LRF sĂ¤ger Ă¤r 100 % objektivt. SĂĽledes Ă¤r det inte det minsta konstigt att LRF har ett omfattande samarbete med Coop, ICA och TV4. Om inte LRF funnes, vem skulle dĂĽ hĂĽlla vakt mot ovetenskapliga tendenser inom dagligvaruhandeln?

Som nu, nĂ¤r en (1) Coop-butik i LinkĂśping inleder ett samarbete med organisationen Djurens RĂ¤tt i syfte att fĂśrbĂ¤ttra sitt sortiment av vegetariska halvfabrikat. DĂĽ Ă¤r det dags fĂśr LRF:s talesman Peter Borring att ryta till i tevenyheterna:

I det hĂ¤r fallet kan jag vara mycket, mycket, mycket tveksam till att man tar hjĂ¤lp av Djurens RĂ¤tt fĂśr att sĂ¤lja mera varor. Djurens RĂ¤tt som Ă¤r en organisation som har en egen agenda som inte vilar pĂĽ vetenskaplig grund. Det Ă¤r hĂśgst subjektivt tyckande.

Att LRF vill motarbeta importerade halvfabrikat Ă¤r i sig begripligt. Det ligger i bĂśndernas objektiva intresse. DĂ¤remot Ă¤r det oklart varfĂśr Coop skulle rĂ¤tta sig efter detta, fĂśr trots allt betraktar sig numera Coop som ett vinstdrivande fĂśretag, precis som andra fĂśretag.
Om det fortfarande existerar spĂĽr av nĂĽgonting annat Ă¤n vinstlogik i Coop, sĂĽ handlar detta varken om bondekamp eller vetenskaplighet, utan om konsumentkooperation. Anledningen till att en butik konsulterade Djurens RĂ¤tt var ju att bĂ¤ttre lĂ¤ra kĂ¤nna efterfrĂĽgan hos en viss grupp av konsumenter â€“ fĂśr att sĂ¤lja mera varor, precis som Peter Borring pĂĽpekar.

Anklagelsen om “hĂśgst subjektivt tyckande” riktas alltsĂĽ inte direkt mot Coop, utan mot de konsumenter som fĂśredrar vegetarisk mat. Ă„ndĂĽ kritiseras Coop av LRF fĂśr att de gĂĽr dessa konsumenter till mĂśtes â€“ i syfte att Ăśka fĂśrsĂ¤ljningen, vilket i fĂśretagssammanhang mĂĽste betraktas som en hĂśgst “objektiv” mĂĽlsĂ¤ttning.

Att dĂ¤remot gilla kĂśtt handlar, enligt LRF, inte alls om subjektivt tyckande. KĂśtt Ă¤r objektivt. Kanske sĂĽ objektivt att det inte ens behĂśver en vetenskaplig grund. FĂśr vilka vetenskapsmĂ¤n menar Peter Borring att vi skulle lyssna pĂĽ? PĂĽ nutritionisters olika uppfattningar om vilket nĂ¤ringsintag som Ă¤r bĂ¤st fĂśr kroppen? PĂĽ nationalekonomers kalkyler Ăśver vilken matproduktion som Ă¤r bĂ¤st pĂĽ att hĂśja Sveriges BNP? PĂĽ historiker som lĂĽter oss jĂ¤mfĂśra samtidens kĂśttfrossa med hur lite kĂśtt folk Ă¤tit de senaste tusen ĂĽren? PĂĽ filosofer som kivas med varandra i frĂĽgan om djurs sĂĽ kallade rĂ¤ttigheter? Eller pĂĽ humanekologer som visar pĂĽ orimligheten i att ta omvĂ¤gen via animalier fĂśr att fĂśrsĂśrja jordens befolkning med energi? KĂśttets objektivitet Ă¤r sannerligen ingen lĂ¤tt sak!

NĂĽgonting i Peter Borrings attack pĂĽ subjektiviteten erinrar om fĂśrra ĂĽrets bloggpost “Aktivism, entreprenĂśrskap, martyrskap“. Vad som provocerar kan vara att Djurens RĂ¤tt antar en dubbel roll: dels fĂśretrĂ¤der de den “subjektiva” vĂ¤rderingen av varfĂśr man inte bĂśr Ă¤ta kĂśtt, dels framtrĂ¤der de som den “objektiva” representanten fĂśr intresset hos dem som vĂ¤ljer att inte Ă¤ta kĂśtt. LRF lĂ¤gger dĂ¤remot ingen vĂ¤rdering i att vara bonde, de bara Ă¤r bĂśnder.

Konstigast Ă¤r den journalistiska logiken. Att SVT Ă–stnytt inte bara kan nĂśja sig med (icke-)nyheten om att en matbutik har utĂśkad sitt sortiment, utan kĂ¤nner sig nĂśdgade att leta fram en “kritisk rĂśst” sĂĽ att “bĂĽda sidor” kan komma till tals. FĂśr sĂĽ bĂśr ske nĂ¤r journalistiken anar nĂĽgonting “subjektivt”. Exempelvis att det finns folk som inte Ă¤ter kĂśtt.

Wikimedia Sverige: Om Wikipedia vore reklamfinansierad

Thu, 26 Aug 2010 12:43:53 +0000

Sambandet mellan konsumtion och kakor? Foto: Clara. Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Generic.

Wall Street Journal har testat USA:s 50 mest populära webbsajter med avseende på kakor och annat smått och gott. Det är bara Wikipedia som inte installerar medel för att spåra detaljerad info om besökarna. Jämför det med Dictionary.com som under testet själv eller genom tredje part installerade mer än 100 olika spårningsverktyg …

Den teknik som en gång byggdes för att göra kundkorgar på webben möjliga har idag blivit ett medel för annonsnätverk att lära sig mer om sina annonsörers potentiella kunder - alltså konsumenter. När du besöker vissa sajter lämnas små textfiler eller koder kvar på din dator som skvallrar om webbsidor som du har besökt tidigare, ibland för att göra det möjligt för dig som användare att slippa logga in på nytt varje gång du besöker en sida. Men ibland för att få reda på vem du är och vad du är intresserad av så att du kan presenteras för ett riktigt smaskigt annonserbjudande som du helt enkelt inte kan motstå … Ett erbjudande som du nuförtiden inte nödvändigtvis blir av med så lätt. Erbjudandet kan följa med dig till andra sajter du surfar på förutsatt att dessa sajter är del av samma annonsnätverk. Annonsnätverken uttrycker det gärna som att de gör dig en tjänst genom att sortera fram sådant som du är personligen intresserad av …

Följaktligen undrar jag, skulle du vilja presenteras med målinriktade erbjudanden på andra sajter efter att ha läst artiklar på Wikipedia? Jag kan tänka mig några scenarier:

Sök på ”Mammografi” och ”Akrylamid” och konfronteras senare med erbjudanden om … ”canceroperationer”?

Sök på ”Situps” och ”Pilates” och konfronteras med erbjudanden om … ”medel för plattare mage”

Har du fler kreativa exempel?

Creative Commons: Kulturhistorisk händelse: Nasty Old People på SVT

Thu, 26 Aug 2010 12:43:26 +0000

Förra året släppte Hanna Sköld en bomb i form av den första svenska långfilmen under en Creative Commons BY-NC licens. Filmen Nasty Old People (info imdb) finns tillgänglig för laglig nedladdning, har spelats runt om i världen och nu får den sin premiär på SVT.

Nu på 2 september kommer Frizon 2010: Nasty Old People kl 22:45 spelas filmen på SVT2.

Svensk långfilm från 2009. Mette är 19 år och har varit nynazist sen hon var tretton. Hon jobbar på hemtjänsten och ser efter några pensionärer. Hon bryr sig inte om hur hon lever tills hon en dag svårt misshandlar en man. När hon vaknar upp dagen efter inser hon att något är fel. Manus och regi: Hanna Sköld. I rollerna: Febe Nilsson, Karin Bertling, Anna Nevander, Torkel Petersson, Håkan Jeppsson, m.fl.

Om du inte orkar vänta så länge – eller vill bara ha den hemma så finns den som sagt tillgänglig – på filmens hemsida står det:

Nasty Old People is available to download as a torrent file from either THE PIRATE BAY or by using THIS LINK if your ISPs don’t like TPB. And, please support us by using any of these options!

Genom licensieringen visar Hanna att det finns gångbara alternativ till den etablerade kulturskapande och spridande. Trots att filmen finns tillgänglig gratis för alla så köps filmen och nu visas på traditionell svensk TV.

Missa inte denna kulturhistoriska händelse!

Ubuntutips.se: AD1986A Ljudkort chipset problem

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Thu, 26 Aug 2010 05:52:10 +0000

Många som inte ha ljud i datorn och har ett AD1986A ljudkort-chipset kan andas ut nu. För att kolla om ljud-problemet beror på själva chipset kör följande kommando i terminalen:

sudo head -1 /proc/asound/card0/codec#0

för att kolla om du har just detta chipset. Gör nu nedanstående för att bli av med problemet.

Ubuntutips.se: Konvertera måttenheter

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Thu, 26 Aug 2010 05:43:29 +0000

Ett intressant program med namnet ConvertAll finns i Ubuntus programcentral och kan installeras därifrån.

Support finns hos http://ubuntu.se

Programmet konverterar olika måttenheter som till ex. Fahrenheit till Celsius.

Marcin de Kaminski: Ny termin med kursen Nätkulturer

Wed, 25 Aug 2010 21:42:31 +0000

I nästa vecka börjar så en ny termin för kursen Nätkulturer (7,5hp) som jag är huvudlärare på. Kursen, som ges vid Uppsala Universitet, är en helt nätbaserad fristående kurs som är tänkt att vara en introduktion till vad barn och ungdomar gör på nätet och hur man utifrån ett vetenskapligt perspektiv kan se på detta. Ur kurskatalogen:

Nätkulturer är allt man kan företa sig över Internet och de kulturer som växer däromkring. Kursen vänder sig till dig som vill ta reda på mer om virtuella miljöer och nätkulturer, informationshantering och kommunikation relaterat till barns och ungdomars lärande och identitetsskapande.

Nätkulturer är en liten fjuttkurs på 7,5 hp som är tänkt att passa även dem som arbetar eller studerar något annat då föreläsningar och kursträffar sker uteslutande i nätmiljö (förra terminen hade vi studenter från olika delar av Sverige, och dessutom bland annat Belgien och Thailand). Kursen passar alla som på något sätt är intresserade av Internet och vad barn och ungdomar styr med där; antingen som föräldrar, yrkesverksamma eller som del av annan utbildning.

Att jag skriver om kursen här är helt enkelt för att vi fortfarande har massa plats över. Det finns alltså möjlighet att hoppa på den även nu, trots att terminen snart börjar. För mer information se kursens hemsida eller hör av er till mig.

Tillägg: Enligt Studera.nu är det inte möjligt med sen anmälan till kursen. Mailar man adressen på kurshemsidan ska det dock inte vara något problem.

Påvels blogg: Påvels blogg i blåsväder

Wed, 25 Aug 2010 14:25:48 +0000

I våras låg Påvels blogg nere under en vecka på grund av att bandbredden överskreds. Mitt webbhotell Manufrog ställde då upp med extra bandbredd.
Nu är bloggen åter på gränsen att släckas ner, trots extra bandbredd. Efter semestrarna har trafiken ökat väldigt mycket och slog i taket för bandbredden.
Jag har därför investerat i mer bandbredd. Min medbloggare ZX Spectrum har bidragit. Vi lägger ner tid för att ge support och lära ut vad vi kan om olika datorprogram. Nu betalar vi även en hel del pengar för det.
Jag började blogga av en slump för ett år sedan. Då sköttes sidan av en bekant. Det var gratis för mig att skriva. Sedan dess har jag tagit över domän och drift. Trafiken ökar hela tiden. Nu kostar bloggen ganska många hundra att driva.

Om det finns någon som tycker att det jag och ZX Spectrum skriver är så pass bra att det är värt att betala för, så tar jag gärna emot donationer. Det behöver inte vara några stora pengar. Några tior räcker en bra bit för extra bandbredd. Ett annat sätt är att jag, inom vissa gränser, skulle kunna tänka mig att ta in reklam på bloggen.

Jag har planer på att släppa in fler skribenter med nya specialområden. Jag har också funderat på hur man skulle kunna bygga vidare på support för OpenOffice. Det kommer att kräva mer bandbredd och därmed större kostnader.

Om det finns någon som kan tänka sig att avstå en slant för att säkra driften av Påvels blogg, så skicka ett meddelande till mig under Kontakta mig så kan vi diskutera vidare!

Copyriot: GrĂ¤sligt fult med valpropaganda pĂĽ The Pirate Bay

Wed, 25 Aug 2010 12:33:21 +0000

The Pirate Bay Ă¤r inte vad det en gĂĽng var. Sedan rĂ¤ttegĂĽngarna inleddes i bĂśrjan av 2009, om inte fĂśrr, har det komplex som tidigare var kĂ¤nt som “The Pirate Bay” styckats upp och spridits ut. Skiv- och filmbolagens advokater har fĂĽtt igenom vitesfĂśrelĂ¤gganden mot bĂĽde Fredrik, Gottfrid och Peter, men utan bevis fĂśr att det fortfarande skulle vara dessa som ansvarar fĂśr driften. NĂĽgot vite har heller Ă¤nnu inte dĂśmts ut.
SjĂ¤lv har jag inte lĂ¤ngre nĂĽgon koll pĂĽ vem som kontrollerar domĂ¤nen/sĂśkmotorn thepiratebay.org. Det stĂĽr dock klart att det inte Ă¤r samma gĂ¤ng som tidigare. Just nu Ă¤r det sĂ¤rskilt tydligt att The Pirate Bay drivs i en annan anda Ă¤n tidigare. PĂĽ fĂśrstasidan mĂśts vi nĂ¤mligen av helt grĂ¤slig valpropaganda:

Varken vid riksdagsvalet 2006 eller Europavalet 2009 tog The Pirate Bay stĂ¤llning fĂśr nĂĽgot visst parti. Det vore frĂ¤mmande fĂśr den kaxiga anda anda som dĂĽ genomsyrade The Pirate Bay. Underordna sig ett parti? Knappast! Vid fĂśrra sommarens Europaval vill jag minnas att The Pirate Bay gick ut med en uppmaning att rĂśsta och att gĂśra det med internets framtid i ĂĽtanke â€“ men utan att skriva besĂśkarna pĂĽ nĂ¤san. Om man jobbar kopimi Ă¤r sĂĽdant helt onĂśdigt.

Ă„ven om thepiratebay.org ser nĂ¤ra nog identisk, sĂĽ Ă¤r det numera ett annat The Pirate Bay vi har att gĂśra med. Inte nog med att dagens The Pirate Bay engagerar sig i ett partis valkampanj. Det gĂśrs ocksĂĽ med en estetik som aldrig skulle ha varit tĂ¤nkbar pĂĽ “klassiska” The Pirate Bay. GrĂ¤sligt fult och med en rakt igenom motbjudande fixering vid partiledare.

Piratpartiets ledarduo Rick Falkvinge och Anna Troberg Ă¤r Ăśverlyckliga. De talar pĂĽ fullt allvar om “den stĂśrsta svenska valreklamkampanjen nĂĽgonsin” och tycks syfta pĂĽ hur mĂĽnga miljoner som vĂ¤rlden Ăśver nĂĽs av besĂśkaren. Jag vet inte om den verkligen visas Ă¤ven fĂśr besĂśkare utanfĂśr Sverige, men jag vet att det Ă¤r ytterst fĂĽ av dessa som Ă¤r rĂśstberĂ¤ttigade i svenskt riksdagsval.

Jag har redan konstaterat att Piratpartiet odlar en osund fixering vid The Pirate Bay. Visserligen var det ett underbart initiativ att bĂśrja leverera bandbredd dit eftersom det praktiskt trotsar andan i ett mycket farligt vitesfĂśrelĂ¤ggande. Men nĂ¤r de bĂśrjade snacka om att “driva The Pirate Bay inifrĂĽn riksdagen”, ja dĂĽ undrade man om de nĂĽgonsin hade fĂśrstĂĽtt det dĂ¤r med kopimi â€“ att The Pirate Bay kan kopieras och rentav fĂśrbĂ¤ttras.

SjĂ¤lv fortsĂ¤tter jag att ibland anvĂ¤nda The Pirate Bay som sĂśkmotor. Det Ă¤r fĂśr mig inte konstigare Ă¤n att anvĂ¤nda YouTube eller MegaUpload. Men det kĂ¤nns helt frĂ¤mmande att lĂĽtsas att “The Pirate Bay” fortfarande skulle vara den samlande symbol som det en gĂĽng var. Piratpartiet, dĂ¤remot, fĂśrsĂśker frenetiskt att ge konstgjord andning ĂĽt den myten. Det blir inte sĂ¤rskilt snyggt. Mer och mer ser det ut som att Piratpartiet parasiterar pĂĽ ett ruttnande lik.

Uppdatering: LĂ¤s Ă¤ven Mikael von Knorring (v) om “PP:s behov av att stĂĽ ensamma“.

Mathias Klang: Gammaldags dataintrång

Wed, 25 Aug 2010 11:01:13 +0000

Idag är det stora integritetsfixering fokuserat på farorna med sociala medier med någon liten blick mot övervakningskamror och jag fick lite retrokänsla efter att ha läst en liten notis om en överläkare som åtalas för dataintrång. Jag blev nyfiken och försökte googla fram en uppfattning hur vanligt dataintrång inom sjukvården var. Problemet var att det fanns en överflöd av träffar. Om man dessutom tar bort läkare och bara söker dataintrång så hamnar man i en oöverskådlig mängd artiklar om situationer där myndighetsutrustning har missbrukats.

Det är svårt att hitta bra data men det verkar vara relativt vanligt att anställda saknar spärrar (mentala, administrativa eller tekniska) och har alltför lätt att göra fel. I vad som måste anses som de största händelsen som utlöste en flod av dataintrång var mordet på Anna Lindh. Datainspektionens tidning Magazin DIrekt (#4/2003) skriver att

…i samband med mordet på Anna Lindh gjorde mer än 300 poliser registerslagningar på ”35-åringen” och ”24-åringen”… men det är tveksamt om alla dessa verkligen hade legitima skäl att göra registerslagningar.

Redan för 10 år sedan lades fram en rapport från Brottsförebyggande rådet (författad av Lars Emanuelsson Korsell och Krister Söderman) som berörde skillnaden mellan kvinnor och män i relation till IT brottslighet. Rapporten IT-relaterad brottslighet, BRÅ-rapport 2000:2 (Ladda ner pdf) innehöll denna minnesvärda rad:

Män misstänks för dataintrång, de manipulerar, raderar och stjäl program, filer eller data. När kvinnor misstänks som gärningsmän handlar det mestadels om interna dataintrång, obehörig registerupplysning och radering av filer, program eller data. Endast tre kvinnor misstänks för databedrägeri.

Meningen har alltid stört mig i att den beskriver män som virila kraftfulla brottslingar medan kvinnor är nyfikna, skvallriga eller klantiga. Förhoppningsvis har detta förändrats så här 10 år senare.

Rent juridiskt beskrivs dataintrång som

Den som … olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång (4 kap. 9 c § brottsbalken)

Ubuntu.se: Ubuntu ISO Testing tracker

Wed, 25 Aug 2010 10:39:00 +0000

En intressant sida är Ubuntu ISO Testing teams tracker-sida, där man följa buggar samt status. Man kan inte ladda ner därifrån. Citat: We are currently testing candidates for Ubuntu 10.04.1. See testing procedures for details. Please, take into account that the build links are not working, as we are testing the stable release The Lucid daily images can be found at http://cdimage.ubuntu.com/lucid Genom att gå med musen över bugg-ikoner syns buggens status.

Läs mer här.

Ubuntutips.se: Ubuntu Tweak med nya funktioner

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Wed, 25 Aug 2010 08:33:33 +0000

Ubuntu Tweak kom ut med en först beta utgåvan som innehåller bl.a. en möjlighet till återställning. För den som har lust att testa, måste man tillägga deras test-PPA.

Support finns hos http://ubuntu.se

Hur gör man ? Jag måste tyvärr besvära er med terminalen.

Piratpartiet: Piratpartiet får draghjälp av The Pirate Bay

Wed, 25 Aug 2010 06:41:03 +0000

pps_egna_nyheter.png

Piratpartiet har gjort sig kända för ovanliga grepp hittills i valrörelsen. Nu tar utmanarpartiet nästa naturliga steg genom att ha politisk reklam på The Pirate Bay.
– När operatörerna på The Pirate Bay ger oss möjlighet att komma ut med vårt budskap, så tar vi självklart chansen, säger Rick Falkvinge, partiledare för Piratpartiet. Där finns framtiden, både vad gäller makthavare och samhällsutveckling.

läs mer

Ubuntutips.se: Arbetsyteväxlaren - panelapplet

littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) — Wed, 25 Aug 2010 06:08:50 +0000

Panelappleten Arbetsyteväxlaren är helt enkelt ett mycket bra verktyg för alla som har flera skrivbordytor i drift och kör med Compiz. Jag har t.ex. webbläsaren på första skrivbordet, email på den andra och en ljudbehandlare på den tredje. För att kunna växla var jag tvungen att använda Compiz-kommandon Ctrl+Alt+piltangent. Inte roligt när man samtidigt prata i telefon. Därför är den här appleten att rekommendera. Ett musklick och man är framme.

Support finns hos http://ubuntu.se

Pilen i bilden ovan visar dom tre skrivborden som jag har i drift. Hur installerar man ?

Planet Gnuheter

Copyriot: Kulturvisioner kring Stockholm

Joachim Strömbergson: Sectra får order från EU

Marcin de Kaminski: Ny matig bok om The Pirate Bay

Cybernormer.se: Hösten innebär fortsättning och nyheter

Copyriot: Krisland, del 3: Birgitta JĂłnsdĂłttir och populismen

Mathias Klang: Detta är inte en robot!

Ubuntutips.se: Visst blev det tyst här...

Cybernormer.se: Bokrelease 8 sep i STHLM

Marcin de Kaminski: Hur ska man förstå Youtubefilmer på lärare?

Ubuntu.se: VLC med ny PPA

Copyriot: SĂ¤g hej till justitieministerns son

Cybernormer.se: Ny bok: Efter The Pirate Bay

Copyriot: Krisland, del 2 / Trolltyg, del 12: HelvĂ­tis fokking fokk!

Piratpartiet: Mad Cranium - Vote4Pirate

Mathias Klang: NASA på Flickr

Mathias Klang: Befria musiken och välkommen tillbaka

Påvels blogg: PortableApps ännu bättre

Lathund: XBMC 10.00 Dharma Beta1 finns nu ute

Installera XBMC 10.00 Beta 1

Ubuntutips.se: Transparent terminal

Creative Commons: Creative Commons ett hemligt sällskap eller en genväg till bilder

Copyriot: MĂĽnga analyserar nĂ¤tpolitikens metaforer

Jon Kristensen: Första Diasporas-versionen släpps den 15 september

Copyriot: Polarprisets fullstĂ¤ndiga meningslĂśshet

Ubuntutips.se: Frälst och frälst....PPA - Några funderingar

Ubuntutips.se: Återställ allt - efter omstart

Ubuntutips.se: Visst kan det vara snyggt !

Copyriot: Krisland, del 1: Kulturblomstring i kollapsens kĂślvatten

Lathund: Lathund söker skribenter

Marcin de Kaminski: Framtidsplaner faller på plats

Påvels blogg: Ta bort poster ur databasen (SQL-Skolan del 5)

Påvels blogg: Konvertera matematiska formler från Word till Writer

Ubuntutips.se: Thinkpad Hotkeys in Ubuntu 10.04

Wikimedia Sverige: Svenska riksdagsvalets friaste bilder

Oscar Swartz: Kannibaler på väg till gruvarbetarna

Ubuntutips.se: Genvägar ?

Karl Jonsson: Befria den klassiska musiken

Wikimedia Sverige: Fotosafari i Skåne

Påvels blogg: Datum i ett formulär

Copyriot: PremiĂ¤r fĂśr nya boken “Efter The Pirate Bay”

Copyriot: HeliumkrĂśnet

Copyriot: Vilken ideell sektor?

Piratpartiet: Är det så här vi vill ha det?

Tord Jansson: Hur din röst hjälper piratpartiet, även om vi skulle hamna under 4%

Påvels blogg: Innehållsförteckning av hyperlänkar

Ubuntutips.se: Starwars - för nördar

Ubuntutips.se: Stoppur för nördar

Linuxnyheter: Vad är Linux

Copyriot: KĂśttets objektivitet

Wikimedia Sverige: Om Wikipedia vore reklamfinansierad

Creative Commons: Kulturhistorisk händelse: Nasty Old People på SVT

Ubuntutips.se: AD1986A Ljudkort chipset problem

Ubuntutips.se: Konvertera måttenheter

Marcin de Kaminski: Ny termin med kursen Nätkulturer

Påvels blogg: Påvels blogg i blåsväder

Copyriot: GrĂ¤sligt fult med valpropaganda pĂĽ The Pirate Bay

Mathias Klang: Gammaldags dataintrång

Ubuntu.se: Ubuntu ISO Testing tracker

Ubuntutips.se: Ubuntu Tweak med nya funktioner

Piratpartiet: Piratpartiet får draghjälp av The Pirate Bay

Ubuntutips.se: Arbetsyteväxlaren - panelapplet

Copyriot: Krisland, del 2 / Trolltyg, del 12: HelvĂtis fokking fokk!